Bortom den enkla nyttan? En undersökning av sex latinlärares syn på sitt ämne och dess möte med det senmoderna samhället

Abstract

I mycket liten grad har svensk utbildningsvetenskaplig forskning undersökt latinämnet i skolan och dess lärare, allra minst i avseende på kunskapssyn. Utgångspunkten för denna uppsats är därför att rikta uppmärksamhet mot detta i forskningen förbisedda område. Syftet med föreliggande arbete är mer specifikt att undersöka hur gymnasielärare i latin motiverar sitt ämne och hur de uppfattar att ämnet betraktas av omvärlden. Arbetet vilar teoretiskt på den tyska filosofen Jürgen Habermas’ teori om systemets kolonialisering av livsvärlden. Den habermaska utgångspunkten innebär att samhällets yttre ramverk, i synnerhet ekonomin och politiken, i allt större grad tränger undan människans livsvärld, vilken delvis kan förstås som hennes utrymme till meningsbärande förståelseprocesser. Arbetet har karaktären av en kvalitativ undersökning, som utgår från samtalsintervjuer med sex latinlärare. Materialet har analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Resultatet ger vid handen att drag av flera olika diskurser kan iakttas i materialet. Alla respondenter menade att latinet kan ha en inre funktion för den som läser ämnet, ofta formulerad som en känsla av sammanhang med det förflutna och en förståelse för det mänskliga. Latinämnet värderas således utifrån ett livsvärldsperspektiv. Även om flera lärare menar att latinet ofta bemöts av intresse och nyfikenhet av omvärlden, menar sig andra möta en större skepsis. I samtliga fall kan man skönja att latinets värde antingen ifrågasätts av omvärlden utifrån ett nyttoperspektiv, eller att skolans meritpoängsystem anses leda till att eleverna väljer bort ämnet. I båda fall går detta att relatera till den habermaska teorin, som menar att systemets inträngande i livsvärlden främjar ett målrationellt agerande. Genom att studera lärares kunskapssyn, och de villkor som präglar denna, har arbetet avsett att belysa ett bredare område, nämligen på vilka grunder kunskap överhuvudtaget kan värderas. Ämnet är således grundläggande för lärares arbete, och dess relevans sträcker sig bortanför frågan om de klassiska språken.