Icke blott för rika barn. Om tillkomsten av en folkkindergarten. En studie i svensk förskolehistoria ur ett stockholmsperspektiv

Abstract

Syfte: Syftet med studien har varit lyfta fram den ”glömda” folkkindergarten i Hjorthagen – den första i Stockholm. Uppsatsen tar särskilt upp initiativtagarna, vilkas roll i det sammanhanget inte tidigare uppmärksammats. Med utgångspunkt från folkkindergarten i Hjorthagen diskuteras därefter två betydelsefulla förutsättningar för kindergartens spridning – ekonomi och ledarinneutbildning - den senare med särskild inriktning på de skolbarnträdgårdar som inrättades vid flera högre skolor i Stockholm. Teori: New Historicism.

Metod: Bearbetning av gjorda arkivstudier parallellt med litteraturstudier har utgjort grunden för analys och presentation av arbetet.

Resultat: Bakgrunden till och förutsättningarna för tillkomsten av Stockholms första folkkindergarten redovisas. Kindergartenpionjärerna Anna Eklund och Signe Åkermark, sedan 1896 verksamma vid kindergarten på Östermalm inrättade 1906 en folkkindergarten i arbetarsamhället Hjorthagen. Året därpå kunde folkkindergarten flytta in i ett Barnens Hus, som på privat initiativ uppförts för folkkindergarten och en arbetsstuga. Under den studerade tidsperioden 1906-1931 leddes arbetet vid Folkkindergarten av Anna Eklund och Signe Åkermark, av Föreningen Värtans folkbarnträdgård och av Engelbrekts församling. Att de båda föreståndarinnorna lämnade ansvaret för kindergarten i Hjorthagen kan, som arbetet visar, ha orsakats av tidens politiska oro, olöst långsiktig finansiering och krav på ökade arbetsinsatser inför den utvidgning av skolan på Östermalm som initierades 1907. Vid den ledarinneutbildning föreståndarinnorna bedrev under drygt fyrtio år, gavs unga kvinnor möjligheter, att inte bara arbeta inom kindergarten och förberedande klasser, utan även vid andra barninstitutioner. Utbildningen bidrog till att flera stockholmsskolor kunde inrätta skolbarnträdgårdar för att därmed tillgodose även de yngsta barnens behov. Samverkan med arbetsstugor och därmed också med de församlingspräster som ledde styrelsearbetet för respektive arbetsstuga tas upp. Ursprungligen var avsikten att bereda seminarieeleverna praktikmöjligheter, men kom i fallet Hjorthagen att senare leda till att församlingen tog över ansvaret för folkkindergarten. Ett särskilt avsnitt behandlar de ekonomiska förutsättningar folkkindergarten levde under och hur olika former för finansiering bidrog till att sprida kindergarten.

Föreliggande arbete är en fristående fortsättning på en tidigare uppsats, Möten med Fröbel. En pedagogisk historisk studie av Sveriges första kindergarten, (Fördjupningsarbete 1, PE4100, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik 2007).