”MEN HUR UTTRYCKER DU DIG?!” En kvantitativ innehållsanalys av de svenska riksdagspartiernas negativa kampanjretorik i slutdebatter efter Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010

Abstract

Idag hör man ofta att den politiska debatten fått ”ett högre tonläge”. Våra politiker känns arga, otåliga och splittrade - debatten präglas idag tydligt av en toxicitet. Forskning visar också att polariseringen ökar både i Sverige och runtom i västvärlden. I takt med att radikala populistpartier erhåller fler mandat i parlamentariska hus har forskningen börjat fokusera på det som kallas affektiv polarisering och affektiv elitpolarisering. Polariseringsformen är en känslomässig polarisering som etablerar distans mellan aktörer på känslomässiga grunder istället för ideologiska. Jag vill i denna uppsats försöka reda ut hur kopplingen ser ut mellan radikala populistpartier, affektiv elitpolarisering och ett höjt tonläge i den svenska politiska debatten. Sverigedemokraterna har efter deras intåg i riksdagen 2010 fundamentalt ritat om den svenska politiska kartan. Högerpopulistpartiet har ökat den affektiva elitpolariseringen i riksdagen vilket potentiellt kan förklara den ökade toxiciteten i debatten. Polarisering och negativitet hör ofta ihop vilket gör det relevant att använda negativ kampanjretorik som indikator på huruvida den affektiva elitpolariseringen gör sig synlig i den politiska debatten. Uppsatsen kommer därav, genom en kvantitativ innehållsanalys med manuell kodning, undersöka för huruvida kausalitet råder mellan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010 och en förändring i användandet av negativ kampanjretorik hos de svenska riksdagspartierna. Efter att ha studerat slutdebatter inför riksdagsval visar studien att Sverigedemokraternas närvaro haft en delvis inverkan på nivån av negativitet i de svenska riksdagspartiernas kampanjretorik. Negativitetsnivån är idag inte högre än någonsin tidigare men det går, efter att ha studerat trendutvecklingen över tid, att urskilja en viss kausal effekt.