Studenters etiska resonemang

Abstract

Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska dilemman och svårigheter där moralen sätts på prov. Det är då viktigt att revisorn i fråga agerar så etiskt korrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för att samhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigt utförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet som tillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ett visst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiska resonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sin utbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersöka på vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteori samt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på. Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyra sistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för att se på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnader årskurserna emellan. Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första året jämfört med de som läser det sista året. Förstaårsstudenterna hamnar i snitt på nivå tre på Kohlbergs sexgradiga skala, där sex är den högsta etiska nivån och ett är den lägsta, medan sistaårsstudenterna i snitt hamnar på nivå fem. Det finns många olika förklaringar till vad detta kan bero på men studien tyder på att utbildning i kombination med ålder i alla fall har en viss betydelse.