Kommunala bostadsbolag, en udda fågel i dataskyddsförordningen? En juridisk analys om rättsligt stöd för personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR).

Abstract

I denna uppsats analyseras bestämmelser om rättslig grund för personuppgiftsbehandling utan samtycke i dataskyddsförordningen (GDPR). Denna analys tar utgångspunkt i Artikel 6 i GDPR och reglerna i bestämmelsen behandlas utifrån situationen för kommunala bostadsbolag.

Det juridiska landskapet för ett bolag verksamt på kommunal nivå i Sverige är av ett särskilt slag. I uppsatsen diskuteras det kommunala bolagets egenhet, och eventuella konsekvenser av bolagets rättsliga ställning för tillämpningen av regler om rättslig grund i GDPR undersöks.

Uppsatsen ger viss allmän vägledning om grundläggande principer och regler för laglig personuppgiftsbehandling. Uppsatsen innehåller även en ansats till en mer djuplodande analys av de gränsdragningar som fordras av ett kommunalt bostadsbolag gällande frågan om rättslig grund.

I uppsatsen konstateras bland annat att den rättsliga grund som medger behandling av personuppgifter för statliga- och kommunala myndigheter i huvudsak inte tycks kunna tillämpas av kommunala bostadsbolag. Det föreligger en möjlighet för kommunala bostadsbolag att behandla personuppgifter med stöd av en intresseavvägning. Ett kommunalt bostadsbolag faller inte in under dataskyddsförordningens definition av en offentlig myndighet.

Personuppgifter i bostadsuthyresverksamhet åtnjuter ett särskilt skydd. Den personliga integriteten har idag fått en sådan status att den vid en sekretessprövning kan få efterfrågeförbudet i offentlighetsprincipen att ge vika, till förmån för säkerställande av en laglig efterkommande personuppgiftsbehandling.

Avslutningsvis tycks kommunallagens definition av vad som utgör ett allmänt intresse hittills inte vara möjlig att jämställa med dataskyddsförordningens förståelse av begreppet.