DET OKROSSBARA GLASTAKET I SVENSK POLITIK? En kvalitativ studie om porträtteringen av svenska kvinnliga partiledare i media i samband med deras avgång

Abstract

Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: HT 2017 Handledare: Nicklas Håkansson Kursansvarig: Malin Sveningsson Sidantal: 46 Antal ord: 15 985 Nyckelord: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kvinnliga partiledare har porträtterats i svensk media i samband med deras avgångar och undersöka om det skett någon förändring över tid ur ett genusperspektiv. Teori: Medielogik, dagordningsteori, framing, genusteori. Metod: Kvalitativ textanalys (ECA-modellen) Material: 113 tidningsartiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Resultat: Resultatet visade på en könstereotypisk porträttering av kvinnliga partiledare i svensk media i samband med deras avgångar. Vår studie stödjer flera genusteoretiska antaganden som legat till grund för undersökningen. De tre partiledare som analyserats, Gudrun Schyman, Mona Sahlin och Anna Kinberg Batra har till stor del porträtterats negativt i samband med sina avgångar. De framställs samtliga med ett flertal negativa ledarskapsegenskaper, så som icke politiskt trovärdiga, otillräckliga och inkompetenta i medierapporteringen. Däremot beskriv partiledarna i retroperspektiv mer positivt där de tillskrivs positiva ledaregenskaper och kvalitéer. Studien har även visat på tendenser till en förändring över tid ur ett genusperspektiv där fokus på kön och utseende får mindre utrymme i media än tidigare.