Våldtäkt utan samlag: En empirisk undersökning av vad som utgör annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag – ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Abstract

Brottet våldtäkt har sedan år 1984 kunnat begås genom andra sexuella handlingar än enbart samlag. Idag krävs, för att en sexuell handling ska kunna leda till ansvar för våldtäktsbrott, att handlingen med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Det är kränkningens allvar, och inte handlingens tekniska natur, som är central för bedömningen. Vilka sådana sexuella handlingar som med hänsyn till kränkningens allvar kan vara jämförliga med samlag har lagstiftaren i stort överlämnat till rättstillämpningen att avgöra, och Högsta domstolen har inte genom sina avgöranden gett något heltäckande svar. I denna uppsats undersöks vilka sexuella handlingar som med hänsyn till kränkningens allvar anses vara jämförliga med samlag. Dels undersöks vad som sägs om detta i förarbeten, praxis från Högsta domstolen och andra myndighetsdokument, dels genomförs en empirisk undersökning av 254 hovrättsavgöranden där det aktuella rekvisitet har bedömts. Uppsatsen skrivs ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det empiriska underlaget sorteras enligt och analyseras mot uttalanden i förarbeten och praxis från Högsta domstolen för att undersöka om domstolens bedömningar är förutsebara mot bakgrund av dessa rättskällor, eftersom förutsebarhet är ett krav för att rättssäkerhet ska kunna föreligga. Utöver kravet på förutsebarhet, vilket utgör den formella rättssäkerheten, kräver den materiella rättssäkerheten att rätten är etiskt godtagbar. Rättssäkerhetens krav på etisk godtagbarhet används i denna uppsats som ett verktyg i analysdelen för att diskutera rättstillämpningens rättssäkerhet. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att rättstillämpningen i de flesta fall upprätthåller en hög grad av formell rättssäkerhet. Domstolens bedömningar i ett mindre antal fall kan inte sägas vara förutsebara och kritiseras därför för att inte upprätthålla formell rättssäkerhet. Mot bakgrund av undersökningens resultat och analysen av detta, diskuteras slutligen om något behöver göras för att åstadkomma en högre grad av rättssäkerhet, och vad som i sådana fall bör göras.