Användande och attityder till laborativ matematik i olika årskurser vid en grundskola

Abstract

Syfte Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om varför och hur man arbetar med laborativ matematik i olika årskurser vid en enskild grundskola. Huvudfråga Hur undervisar man i matematematik vid grunskolan Björken (fiktivt namn) främst med avseende på laborativa inslag i undervisningen. Finns det vidare några skillnader att finna vad gäller laborativa inslag i matematikundervisningen mellan olika årskurser och isåfall vad är anledningen till detta enligt lärarna. Metod Jag har genomfört en litteraturstudie för att bygga upp ett teoretiskt ramverk. Sedan genomförde jag intervjuer med totalt sex lärare som undervisar i matematik vid grundskolan Björken. Jag använde mig av en fenomenografisk ansats då det handlade om att fånga upp fenoment laborativ matematik vid en enskild skola. Vid analysen av teori och empiri användes en abduktiv ansats. Resultat På grunskolan Björken använder man sig av laborativ matematik i stor utsträckning i årskurs 3. I årskurserna 6 och 9 har man i praktiken upphört med ett laborativt arbetssätt för att istället ägna sig åt abstrakt matematik i läroböckerna. Huvudanledningen till detta är enligt lärarna att man upplever sig ha tidsbrist därmed uppstår en stress att inte hinna med målen i läroplanen. På grund av detta uppfyller man inte läroplanens krav på varierad undervisning enligt min slutsats. Vid min analys finner jag att man i användandet av laborativ matematik följer ett mönster som ett flertal tidigare studier påvisat. Betydelse för läraryrket Detta examensarbete påvisar att det finns en stor förbättringspotential i att använda sig av laborativ matematik också efter årskurs 3. Detta bör kunna förbättra elevernas prestationer och samtidigt göra undervisningen mer stimulerande också för de lite äldre eleverna.