Redo för skolstart?

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskola och skola har för tankar och erfarenheter av uppskjuten skolplikt samt om synen på i vilken omfattning det bör tillämpas skiljer sig åt beroende på vilken verksamhet pedagogen är verksam inom. Detsamma gäller för grupperna pedagoger med respektive utan personlig erfarenhet av barn som har haft uppskjuten skolplikt. Detta för att grupperna besitter olika perspektiv, tankar och erfarenheter som tillsammans kan bidra till ökad kunskap om uppskjuten skolplikt. Något som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut utifrån barnets bästa. Teori: Ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik utgör studiens teoretiska ramverk, där komplexitet och motstridigheter kring för- och nackdelar med uppskjuten skolplikt ställs emot varandra. Metod: Studiens vetenskapsteoretiska grundsyn utgår ifrån pragmatiken. En mixad metod i form av parallell design har använts. Studien är således av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Studiens data har inhämtats via en mixad enkät vilken har besvarats av 63 pedagoger från förskola och skola. Resultat: Studien visar att pedagoger inom skolans verksamhet samt pedagoger utan egen erfarenhet av barn som har haft uppskjuten skolplikt anser att fler barn än idag bör få skolstarten senarelagd. Pedagoger med erfarenhet av dessa barn och pedagoger inom förskolans verksamhet anser däremot att uppskjuten skolplikt bör tillämpas i samma eller lägre omfattning i förhållande till idag. Vidare visar studien att uppskjuten skolplikt kan leda till att barnet hinner utveckla viktiga färdigheter inför skolstart. Åtgärden leder dock långt ifrån alltid till önskad utveckling och förbättrade förutsättningar att lyckas i förskoleklass. Det finns även en risk att barn som hålls kvar i förskolan blir av med goda relationer och positiva förebilder, samt att barnets självkänsla påverkas negativt. Pedagoger anser att uppskjuten skolplikt är att föredra framför ett år i förskoleklass för barn med rätt till anpassad grundskola från årskurs ett. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lyfts som en grupp som både särskilt skulle kunna gynnas och missgynnas av uppskjuten skolplikt. Studiens resultat visar att pedagoger från förskolan tenderar att ange större språkliga och sociala svårigheter som grund för uppskjuten skolplikt jämfört med pedagoger från skolan som i stället lägger fokus på barnens mognad. Resultatet visar även att tillräckliga resurser och rätt kompetens för att kunna möta barn med större stödbehov saknas i skolan och utgör en anledning till att uppskjuten skolplikt behövs.