“Det hade ju underlättat en hel del om man inte behövde skämmas för att man är narkoman” - brukarorganisationers röster om narkomanvården och narkotikapolitiken i Göteborg.

Abstract

I denna uppsats har vi undersökt hur brukarorganisationer upplever narkotikapolitiken och narkomanvården i Göteborg. Detta har vi gjort genom att intervjua representanter för olika brukarorganisationer inom missbruks- och beroendeområdet. Hur upplever brukarorganisationerna att narkotikapolitiken och narkomanvården i Göteborg fungerar? Hur tänker brukarorganisationerna att den framtida narkotikapolitiken och narkomanvården i Göteborg borde se ut? På vilket sätt upplever brukarorganisationerna att enskilda brukare samt brukarorganisationer utövar konkret inflytande på narkotikapolitiken samt inom narkomanvården i Göteborg? Tre brukarorganisationer i Göteborg medverkade i studien: KRIS (Kriminellas revansch i samhället), RFHL (Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa, likabehandling) och SBF (Svenska brukarföreningen). Studien har en kvalitativ ansats och brukarorganisationernas svar analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med teorin Claims-Making. Resultaten visade att upplevelserna av narkomanvården i Göteborg ser relativt olika ut för de medverkande brukarorganisationerna samt att de argumenterar förhållandevis olika gällande hur situationen bör se ut. Dessa olikheter förstod vi utifrån att de ser på problematiken utifrån olika verkligheter och därmed har olika sanningar skapats. En gemensam åsikt hos samtliga brukarorganisationer gällde brukarinflytande inom narkotikapolitiken och narkomanvården. De var alla eniga om att det behövs ett mer utökat och mångfacetterat brukarinflytande inom området. En av studiens centrala slutsatser var att inflytande inte alltid medför makt, men att makt medför inflytande.