Pratar vi mobbning eller? - Anställdas syn på begreppen mobbning och kränkande särbehandling samt på hur psykosociala missförhållanden på arbetsplatsen bör förebyggas

Abstract

Denna studie hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur anställda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och kränkande särbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anställda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/kränkande särbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs. I denna studie har vi i första hand utgått ifrån Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gällande förebyggande arbete vad det gäller missförhållanden i den psykosociala arbetsmiljön. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anställda inom vårdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frågor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys. Två tematiska analyser gjordes, en för vart och ett av studiens syften. Den första analysen hade fokus på begreppsdefinitioner och vi fann där tre teman som sammanfattade de anställdas tankar kring de undersökta begreppen: a) Mobbning i skolan – kränkande särbehandling på arbetsplatsen, b) Subjektiv upplevelse eller avsiktlig handling? och c) Konflikt på gott och ont. Inga av de begrepp som vi har undersökt - mobbning och kränkande särbehandling - upplevdes av respondenterna som ideala för att fånga alla nyanser av psykosociala missförhållanden på arbetsplatsen. Mobbningsbegreppet visade sig vara alltför färgat av det som förekommer inom skolans värld. Kränkande särbehandling upplevdes alltför kontextlöst. Den andra tematiska analysen fokuserade på respondenternas förslag på hur man bör bedriva det förebyggande arbetet mot mobbing. Här fann vi sex teman: a) Aktivt deltagande i utformandet av policydokument, b) Närvarande och lyhörda chefer, c) Skapa ett öppet arbetsklimat, d) Hitta forum för att diskutera mobbning/kränkande särbehandling, e) Skapa tydliga rollfördelningar och f) HRs roll – för vem? Våra resultat visar på flera möjliga alternativ till att arbeta förebyggande för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Med tanke på de enorma kostnader som drabbar organisationer om de inte lyckas motverka psykosociala missförhållanden är det viktigt att dessa frågor inte hamnar i bakgrunden utan får ta den plats de behöver.