Aktuella frågor i omvärlden. September 2012.

Abstract

I många länder i framförallt Europa kämpar universitet och högskolor med budgetnedskärningar till följd av den ekonomiska krisen. I flera länder, däribland Tyskland och Frankrike, har man valt att undanta högre utbildning och forskning från åtstramningar. I flera länder med minskade statsanslag letar universiteten nya intäktskällor, och då är höjda eller införda studieavgifter ett populärt verktyg. Detta kan ses som en del av en större trend att betrakta högre studie som en individuell nytta snarare än en samhällelig nytta. Den kanske starkaste globala trenden inom högre utbildning just nu är internationalisering. Studenter och personal rekryteras internationellt, länder skickar studenter utomlands i stor skala, lärosäten öppnar kontor/campus i utlandet, och lärosäten anpassar sig organisatoriskt och innehållsligt efter en internationell (anglosaxisk) modell. Nära relaterat till detta är utvecklingen mot större lärosäten (genom sammanslagningar) samt mål- och resultatstyrning. I Sverige har under våren de första resultaten av Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar fått stor uppmärksamhet, och resultaten verkar i praktiken accepteras av lärosätena. Detta kan vara en ”acceptans under galgen”, eftersom kampen om studieplatser har hårdnat, och flera lärosäten, framförallt mindre, har tilldelats betydligt färre studieplatser. Regeringen önskar också att några lärosäten gick samman till större enheter, men vill inte peka ut vilka detta skulle vara, och få lärosäten verkar vara intresserade av samgåenden.