Utbildning i demokratins syfte - implikationer och problematik för filosofiundervisning

Abstract

Skolans samhälleliga uppdrag och värdegrund beskrivs i såväl internationella som nationella styrdokument som intimt förknippade med demokrati och mänskliga rättigheter. Eftersom demokratin i sig är ett värdeladdat begrepp så är inte heller den demokratisyn som styrdokument implicit uttrycker neutral utan formuleras utifrån vissa maktpolitiska samt liberal-kommunitaristiska perspektiv på demokratin, samhället och utbildning. Detta perspektiv står i skarp kontrast till andra demokratimodeller och tanken om aktivt medborgarskap samt John Deweys teori om utbildning som social och kommunikativ tillvaro. Enligt den liberal-kommunitaristiska demokratisynen har utbildning dessutom ett tydligt instrumentellt värde, till skillnad från alternativa demokratimodeller. Denna samhällsform, som speglas i aktuella läroplaner, utgör även en dold läroplan för filosofiklassrummet där frågor om ställningstagande och lärarens neutralitet ständigt är relevanta. Liberalkommunitaristiska formuleringar ger ett intryck av neutralitet och allsidighet men riskerar att förbise den sociala kontexten i vilken filosofiundervisning sker. Implikationer av detta belysas av en jämförelse mellan läroplanens formella syn på demokrati och den syn som förespråkas av teoretiker inom pedagogik och filosofididaktik.