EVIDENS UNDER TIDSPRESS Temporala ordningar i standardiseringen av svensk obesitasvård

Loading...
Thumbnail Image

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera arbetet med att konstruera nationella standarder i form av riktlinjer och vårdprogram för obesitas med hjälp av begreppet temporala ordningar. Med ett perspektiv på temporalitet synliggör analysen hur standardiseringsarbetets villkor formar vilken evidens som kan göras beslutsbar, hur obesitas konstitueras som en vårdbar sjukdom och hur handlingsutrymme fördelas inom kunskapsstyrningen. Teori: Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i Science and Technology Studies (STS). Standardiseringens sociologi, framför allt genom Stefan Timmermans och Marc Berg, används för att förstå standarder som koordinerande och transformerande praktiker. Detta kombineras med STS-forskning om temporalitet, i synnerhet Ulrike Felts begrepp om epistemiska temporaliteter samt Morten Sager och Teun Zuiderent-Jeraks analyser av evidensens temporaliteter. Dessa perspektiv sammanförs i det analytiska begreppet temporala ordningar. Metod: Studien bygger på 15 semistrukturerade intervjuer med aktörer som deltagit i framtagandet av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas (barn och vuxna) samt det nationella vårdprogrammet för barn med obesitas. Intervjuerna kompletteras med dokumentanalys av centrala styr- och metoddokument. Analysen har en abduktiv ansats där empiri och teori bearbetats växelvis.

Description

Resultat: Analysen visar att standardiseringsarbetets temporala organisering påverkar vilka kunskapsformer som kan omsättas i rekommendationer i arbetet med riktlinjerna och vårdprogrammet. Tre analytiskt åtskiljbara men empiriskt sammanflätade temporala ordningar identifieras: praktiska, institutionella och metodologiska. Praktiska temporala ordningar framträder i mötesstruktur och deadlines. Institutionella temporala ordningar syns i de parallella men osynkroniserade processerna mellan riktlinjer och vårdprogram, samt i hur subventionsbeslut begränsar vilka rekommendationer som blir möjliga. Metodologiska temporala ordningar framträder i hur vissa kunskapsformer lättare integreras i standardiseringsarbetet än andra. Analysen visar också hur ålder fungerar som en implicit standard i prioriteringsarbetet och hur kombinerad levnadsvanebehandling etableras som en samlande standard som samtidigt riskerar att osynliggöra behandlingens interna komplexitet. Sammantaget visar studien att temporalitet inte enbart fungerar som bakgrund till kunskapsstyrningens processer, utan att de temporala ordningar som organiserar dessa påverkar vad som kan etableras som legitim och handlingsbar kunskap.

Keywords

Hälso- och sjukvård, Kunskapsstyrning, Obesitas, Riktlinjer, Standardisering, STS, Temporalitet, Vårdprogram

Citation

ISBN

Articles

Department

Defence location

Collections

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By