Förskollärares uppfattningar av fenomenet undervisning

Abstract

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av fenomenet undervisning i förskolan. Fenomenet är ett outforskat område vilket har lett fram till den här studien. Skolverkets lägesbedömning (2017) visar att det finns en osäkerhet kring vad undervisning innebär samt hur undervisning tar sig uttryck i förskolan. Införandet av begreppet undervisning i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018a) kan anses positionerna förskolan tydligare i utbildningsväsendet och vidare sammanlänka de olika utbildningsformerna tydligare (Nilsson, Lecusay & Alnervik, 2018). Studien är relevant för förskollärares yrkesutövning för att undervisning ingår i förskollärares uppdrag och utgör en del av förskolans utbildning (Skolverket, 2018a). Därför är just förskollärares röster om fenomenet undervisning särskilt intressant eftersom tidigare forskning till en större del berör begreppet undervisning (Nilsson et al., 2018; Hedefalk, Almqvist och Lundqvist, 2015; Vallberg-Roth, 2018). Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats där nio förskollärare har intervjuats utifrån ett fenomenografiskt metodologiskt ramverk. Resultatet genererade en variation av uppfattningar där fenomenet undervisning avgränsades på olika sätt av respondenterna. Uppfattningarna gav tre övergripande kategorier: (1) Talar om fenomenet undervisning med begreppet undervisning, (2) Talar om fenomenet undervisning utan begreppet undervisning samt (3) Talar om andra fenomen. Dessa kategorier representerar olika uppfattningar av fenomenet undervisning och tar utgångspunkt i hur förskollärare talar om fenomenet på olika sätt. Ur kategorierna urskildes ett mönster där respondenterna uppfattade olika grad av styrning i relation till fenomenet undervisning. Resultatet av studien är att två av nio förskollärare uppfattar fenomenet undervisning utan den osäkerhet som lägesbedömningen (Skolverket, 2017) visar och talar om fenomenet undervisning med begreppet undervisning. Resterande förskollärare talar om fenomenet undervisning utan att använda undervisning eller och talar om andra fenomen. En sammanfattning av studiens slutsatser är att hur förskollärare uppfattar fenomenet påverkar hur undervisning praktiseras i förskolan. Det aktualiserar att en gemensam kunskapssyn på undervisning bör eftersträvas för att både motverka den osäkerhet som finns och för att stärka förskollärares professionella roll samt förskolans position i utbildningsväsendet.