En fenomenografisk studie om förskollärares uppfattning kring anknytning vid inskolning

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av begreppet anknytning, och att sedan urskilja variationer. Den teoretiska utgångspunkten är anknytningsteorin, som behandlar hur nära och känslomässiga relationer har betydelse för barnets utveckling. Fokuset i studien motiveras med att det i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) fastställer att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn som vistas där. Däremot framkommer det inte tydligt i läroplanen vad trygghet innebär. Forskning (Bowlby, 2007) visar att barn är i behov av trygga anknytningspersoner för sin psykiska hälsa samt att våga utforska sin omgivning. Trots det nämns inte begreppet anknytning överhuvudtaget i läroplanen för förskolan. Vi ville därför undersöka och synliggöra hur förskollärare som är verksamma i förskolan uppfattar begreppet. Detta är en kvantitativ studie som bygger på en enkätundersökning som besvarades av 9 förskollärare, däremot är en del av enkätfrågorna utformade ur ett kvalitativt synsätt. Resultatet visar att det finns en viss otydlighet av begreppet anknytning, och förskollärarnas tolkningar av begreppet varierar. “Trygghet” är dock en aspekt som återkommer av samtliga respondenter. Förskollärarna nämner även att anknytningen är viktig för att barn ska våga utforska sin omgivning, samt att kontinuitet och rutiner underlättar för att skapa trygga relationer. Studien bidrar till kunskap om att begreppet anknytning borde lyftas i läroplanen för förskolan, att de flesta respondenterna kopplar samman anknytning med omsorg, samt att respondenternas uppfattningar kring begreppet anknytning varierade, trots att det fanns både likheter och skillnader i svaren.