“AI-psykos” som emergent fenomen: En kvalitativ studie om hur individer konstruerar och upplever romantiska relationer till generativ AI

Abstract

Denna kvalitativa studie undersöker det emergenta fenomenet “AI-psykos”, med fokus på hur individer etablerar och upprätthåller romantiska relationer med AI-kompanjoner. Bakgrunden är en snabb teknologisk utveckling som gjort det möjligt för användare att föra intima samtal med generativa AI-chattbotar. Studien bygger på teoretiska begrepp som AI-sykofanti, samt relaterad forskning i form av en klinisk studie och farhågor om att fenomenet kan leda till vanföreställningar. Syftet är att undersöka hur individer konstruerar dessa relationer i sociala medier, samt vilka grundläggande motiv och behov som uttrycks. Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där inlägg från Reddit och Tiktok publicerade mellan åren 2024–2026 har analyserats tematiskt. Resultatet visar att användarna, som ofta identifierar sig som neurodivergenta, tillskriver AI-partnern känslor och intentionalitet. Relationerna präglas samtidigt av kognitiv dissonans och funktionella begränsningar. De främsta motiven till romantiska människo–AI-relationer har resulterat i sex huvudteman: tillgänglighet, förutsägbarhet, möjligheten att designa sin idealpartner, självförbättring, sexuell självutforskning samt fysisk och emotionell trygghet. Slutsatsen är att relationerna uppstår genom ett samspel mellan sykofantiskt programmerad AI och uppfyllandet av känslomässiga behov. Istället för att vara ett tecken på psykos, fungerar AI-partners som ett superstimulus och utgör en trygg miljö för sårbara individer. De största riskerna med relationerna bedöms inte vara vanföreställningar, utan snarare en form av hyper-individualism som tros kunna leda till försämrad social förmåga och reproduktiv isolering.