Skolors arbete med problematisk skolfrånvaro. En intervjustudie med rektorer

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några skolor definierar och mäter problematisk frånvaro. Vi ville också ta reda på vad skolornas rektorer ser som bakomliggande orsaker till frånvaron, hur de beskriver arbetet med problematisk elevfrånvaro och hur de ser på möjligheten att använda distansundervisningen som ett verktyg i arbetet med denna elevgrupp. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker ihop med andra och att man utvecklas genom att ta del av varandras kunskaper och att man lär sig av att kommunicera. Vi har också använt oss av det relationella perspektivet och KASAM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde semistrukturerade intervjuer och vi intervjuade fem rektorer på olika skolnivåer och i olika kommuner. Resultat: Studien har visat att skolorna bedömer vad som skall anses som problematisk skolfrånvaro på olika sätt, de har olika procentsatser för när skolfrånvaron blir problematisk. Orsakerna till problematisk skolfrånvaro ansåg rektorerna framförallt berodde på olika NPF diagnoser och psykisk ohälsa. Rektorerna delade också uppfattningen om att goda relationer var en viktig byggsten när det gäller att förebygga problematisk skolfrånvaro. När det gäller distansundervisning ansåg de att det var bäst att arbeta för att eleverna skulle vara i skolan. De såg dock nya möjligheter i och med distansundervisningen.