Icke-farmakologiska åtgärder vid delirirum i neurokirurgisk kontext

Thumbnail Image

Files

CallanderSofia_Icke-farmakologiska_åtgärder_vid_delirium_i_neurokirurgisk_kontext_-1.pdf (615.3 KB)

Date

2022-10-12

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Bakgrund: Incidensen av delirium hos patienter som genomgått neurokirurgiska interventioner är i snitt 32 % och patienter som genomgått neurovaskulär kirurgi har högst risk. Det är också känt att intensivvård och mekanisk ventilation är predisponerade faktorer och upp till 82 % av alla patienter som kommer från intensivvården har delirium. Det finns inget validerat screeningverktyg eller interventionsprogram rapporterat för den neurokirurgiska patienten. Med tanke på komplexiteten hos den neurokirurgiska patienten kan det inte antas att de interventioner som ges till andra patienter i somatisk slutenvård direkt kan appliceras på den neurokirurgiska patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är tvådelat; (1) att kartlägga omvårdnadsåtgärder för att förebygga eller behandla delirium i somatisk slutenvård, samt (2) att utvärdera vilka omvårdnadsåtgärder som är applicerbara i neurokirurgisk kontext. Metod: En integrativ metod användes och artiklar inkluderades baserat på vuxna patienter i somatisk slutenvård och omvårdnadsåtgärder för att förebygga eller behandla delirium. Studierna var kontrollerade randomiserade studier eller med kvasi-experimentell design och utfallsmåttet var förekomst av delirium. Resultat: Nio artiklar inkluderades. Omvårdnadsinterventionerna som presenterades var liknande i samtliga artiklar och sorterades in i kategorierna; Re-orientering, mobilisering/aktivitet, kognitiv träning, sinnesintryck, dygnsrytm och faktorer som ofta utlöser delirium. Interventionerna applicerades sedan i en neurokirurgisk kontext med hänsyn till faktorerna hjärntrötthet, övervakning, restriktioner och intrakraniellt tryck. De vanligaste interventionerna ingick i kategorierna re-orientering, mobilisering/aktivitet och sinnesintryck. Flera av interventionerna kunde påverka den neurokirurgiska patienten negativt eller var inte applicerbara utifrån restriktioner eller övervakning. Slutsats: Omvårdnadsinterventioner för att förebygga och behandla delirium i somatisk slutenvård kan appliceras i neurokirurgisk kontext. Interventionerna behöver dock modifieras och anpassas till de olika faktorerna som är specifika för den neurokirurgiska patienten.

Description

Background: The incidence of delirium after neurosurgical interventions is 32% and patients going through neurovascular surgery have the highest risk. It is also known that intensive care and mechanical ventilation are predisposing factors and up to 82% of all patients leaving intensive care have an active delirium. There is none validate screening scale or bundle of care reported in a neurosurgical context. With the complexity of the neurosurgical patient we must consider that not all the accepted interventions in regular somatic inpatient care can be applicated. Aim: Aim: (1) To identify nursing interventions to prevent or treat delirium in somatic inpatient care, and (2) to evaluate which nursing interventions are applicable in the neurosurgical context. Method: An integrative method was used, and articles were included based on adult patients in somatic inpatient care and nursing interventions to prevent or treat delirium. The studies were randomized controlled studies or studies with quasi-experimental design. Results: Nine articles were included in the result. The nursing interventions were quite similar in all the articles and were sorted in the categories re-orientation, mobilization, cognitive training, sensory impressions, circadian and factors that frequent trigger delirium. The interventions were applied in a neurosurgical context taking brain fatigue, monitoring, restrictions, limitations, and intracranial pressure into account. The most frequent categories were re-orientation, mobilization and sensory impressions. Several of the interventions could have an affect in the neurosurgical patient or were not applicable based on the restrictions ormonitoring. Conclusion: Nursing interventions to prevent and treat delirium in somatic inpatient care can be applicated in a neurosurgical context. The interventions need modification to be optimized for the neurosurgical context.

Keywords

Delirium, intervention, neurokirurgisk kontext, omvårdnad

Citation

URI

https://hdl.handle.net/2077/73858

ISBN

Articles

Department

Defence location

Collections

Magisteruppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By