Riktade förvärv av egna aktier - Är förbudet mot riktade förvärv av egna aktier motiverat eller bör en reformering övervägas?

Abstract

Uppsatsen undersöker det svenska förbudet mot riktade förvärv av egna aktier i 19 kap. 14 § ABL och frågar om förbudet är ändamålsenligt eller bör reformeras. Analysen tar sin utgångspunkt i lag, förarbeten och doktrin samt jämför med de närliggande rättsliga förfarandena riktad inlösen och riktade emissioner som regleras i ABL. Uppsatsen kompletteras med en komparativ redogörelse för hur alternativa rättsordningar inom Norden, Storbritannien och USA hanterar frågan om riktade återköp. Därutöver granskas den svenska regleringens motiv om att vilja motverka risken för greenmailing och otillbörlig särbehandling närmare. Granskningen sker i ljuset av redan existerande skyddsregler, såsom likhetsprincipen, generalklausulen, borgenärsskyddet, LUA och självreglering på aktiemarknaden som redan finns etablerade inom aktiebolags- och aktiemarknadsrätten. Uppsatsen visar att samma skyddsintressen i stor utsträckning kan tillgodoses utan ett generellt förbud och att förbudets funktion delvis överlappar och kan kringgås genom andra tillåtna riktade förfaranden. Den rättsekonomiska analysen indikerar vidare att ett totalförbud riskerar att hämma effektiv kapitalanvändning och minska bolagens handlingsutrymme, med potentiellt negativa följder för marknadens konkurrenskraft. Det komparativa momentet pekar dessutom på att flera jämförbara rättsordningar medger riktade återköp inom ramen för allmänna skyddsregler och principer. Sammantaget argumenterar uppsatsen för att nuvarande svenska reglering är mer restriktiv än nödvändigt och att en reform, innebärande ett eventuellt slopande av förbudet, bör övervägas för att uppnå bättre systematik och ändamålsenlighet utan att göra avkall på de centrala skyddsintressen som regleringen avser att tillgodose.