Opartisk? Hur politiskt aktiva lärare ställer sig till saklighetskravet.

Abstract

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslärare förhåller sig till saklighetskravet i läroplanerna. Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet har dock inte studerats. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till kravet på saklig och allsidig undervisning i läroplanerna, samt i vilken utsträckning de visar tecken på objektivitetskramp. Frågan besvaras genom en undersökning av åsikter hos politiskt aktiva lärare. Studiens frågeställningar lyder: 1. Vilka förhållningssätt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - och gymnasielärare? 2. Vilka förklaringar bakom val av förhållningssätt till saklighetskravet går att urskilja hos politiskt aktiva grund – och gymnasielärare? 3. I vilken utsträckning drabbas politiskt aktiva grund - och gymnasielärare av objektivitetskramp? Metod: Studien är utförd med semistrukturerade respondentintervjuer med fem politiskt aktiva lärare i Västra Götalandsregionen. De transkriberade intervjuerna utgör det empiriska materialet. Materialet har analyserats efter en mall som skapats utifrån en kombination av tidigare forskning och teorier samt egna observationer. Resultat: Studiens resultat visar på tre övergripande förhållningssätt till saklighetskravet som alla kan knytas till begreppet objektivitetskramp: 1. Ett öppet förhållningssätt där den politiskt aktiva läraren gärna delar med sig av sina politiska åsikter inför eleverna. Respondenterna med detta förhållningssätt visade i denna undersökning tecken på låg till medelhög objektivitetskramp. 2. Ett ofrivilligt öppet förhållningssätt där den politiskt aktiva läraren skulle föredra att hålla sin politiska tillhörighet hemlig, men som, när eleverna frågar, lika gärna kan vara öppen eftersom informationen om lärarens politiska åsikter redan finns tillgänglig offentligt. Detta förhållningssätt kan här knytas till medelhög objektivitetskramp. 3. Ett dolt förhållningssätt där den politiskt aktiva läraren inte berättar för eleverna vilket parti hen tillhör/röstar på eller vilka politiska åsikter hen har. Respondenterna som anammat detta förhållningssätt visade objektivitetskramp i högst utsträckning. Valet av förhållningssätt kan i denna undersökning härledas till personliga förebilder, undervisningsämne och politiska åsikter.