Förekomst och effekt av vertikal felcentrering vid datortomografiundersökningar

Abstract

Bakgrund: Användning av datortomografi inom radiologisk diagnostik har ökat markant de senaste åren. Med datortomografi skapas detaljerade bilder av kroppens anatomi under kort tid. Däremot bidrar en datortomografiundersökning med betydligt högre stråldos än vad till exempel konventionell röntgen gör. Flera dosoptimeringstekniker har utvecklats för att sänka stråldosen till patienten. För att dessa ska kunna fungera korrekt behöver patienten centreras i maskinens isocenter. Det ingår i röntgensjuksköterskans profession att arbeta patientsäkert och tillämpa sina kunskaper för att optimera varje undersökning. Syfte: Att undersöka förekomst samt effekt av vertikal felcentrering vid datortomografiundersökningar. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt och baseras på 12 kvantitativa studier som har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Tre huvudteman presenterade resultatet: förekomst av vertikal felcentrering, stråldos och bildkvalitet. Det visar att felcentrering av patienter är vanligt förekommande vid datortomografiundersökningar. Vanligast är det att patienter centreras för lågt i förhållande till isocenter och det är huvudsakligen mindre patienter som felcentreras. Vid centrering under isocenter ökar stråldosen markant. Även bruset i bilden ökar vid för låg centrering. Anledningen till varför stråldos och bildbrus ökar vid felcentrering anses bero på apparatens bow-tie filter och exponeringsautomatik. Dessa kan inte fungera optimalt när patienten inte är centrerad korrekt. Slutsats: Vertikal felcentrering är ett vanligt problem vid datortomografiundersökningar. Det leder till en negativ påverkan på stråldos och bildkvalitet. Det bör därför läggas större vikt vid korrekt centrering i samband med datortomografiundersökningar.