Hur styrs socialtjänsten på pappret?

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska hur kommunala styrdokument för ekonomiskt bistånd uttrycker statlig logik och marknadslogik samt genom en komparativ analys identifiera likheter och skillnader i hur dessa institutionella logiker formuleras. Teori: Studien utgår från nyinstitutionell teori, institutionella logiker, institutionell komplexitet och ett kodningsschema som mynnat ut i teorikapitlet. Metod: Uppsatsen är en dokumentanalys med innehållsanalys där 39 kommuner studeras utifrån landsdel och kommungruppstillhörighet. Det empiriska materialet har kodats och analyserats i dataprogrammet Nvivo. Resultat: Studien visar att marknadslogiken och statlig logik samexisterar och förekommer i samtliga kommunala styrdokument. I materialet framträder marknadslogiken genom betoning på egenansvar, budgetstyrning, kostnadseffektivitet och uppföljning. Den statliga logiken formuleras i stället med utgångspunkt i rättssäkerhet, individuella behov och likabehandling. Medan marknadslogiken i större utsträckning vägleder socialtjänsten i vilka frågor som ges uppmärksamhet och vilka strategier som förväntas tillämpas utgör den statliga logiken i stället grund för välfärdsuppdraget och formar således socialtjänstens identitet och auktoritet.