"Galen, det är nog det mest träffande" - En kvalitativ studie om socialsekreterare i social barnavård och upplevelser av psykosocial arbetsmiljö

Abstract

Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i den sociala barnavårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om psykosocial arbetsmiljö. • Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barn och unga sin psykosociala arbetsmiljö? • I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavård delaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)? • Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagens krav och rekommendationer på den psykosociala arbetsmiljön? En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjuer användes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavård intervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor, tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner. Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematisk kodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt krav och rekommendationer från Arbetsmiljölagen. En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivillig prioritering. Den innefattar två motstridiga krav, vilka handlar om att både högt arbetstempo och hög kvalité ska hållas i arbetet. När relationen mellan arbetstid och arbetsmängd är orimlig måste socialsekreterarna prioritera för att hinna med samtliga arbetsuppgifter. Informanterna upplevde att socialtjänsten inte prioriteras ekonomiskt av politiker, vilket påverkar deras psykosociala arbetsmiljö då allt mindre resurser leder till hög arbetsmängd i förhållande till antal tjänster. Här finns ett behov av fortsatt forskning gällande vad som händer om socialtjänsten skulle få de ökade resurser socialsekreterarna efterfrågar. Förändras socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö vid mer resurser? Läggs det mer tid på klientkontakt och dokumentation, om arbetsbelastningen minskar?