Säkerhetszoner i ljuset av ras-/etnisk profilering: En analys av betydelsen av Europadomstolens praxis för regleringen om säkerhetszoner

Abstract

I april 2024 trädde regleringen om säkerhetszoner i kraft i Sverige. Regleringen har mött kritik ur ett mänskliga rättigheter-perspektiv bland annat på grund av risken för ras-/etnisk profilering. Rätten till privatliv och rätten att inte bli diskriminerad aktualiseras vid ras-/etnisk profilering i samband med beslut enligt regleringen om säkerhetszoner. Båda dessa rättigheter skyddas av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har på senare år avgjort en del mål kring visitationszoner och ras-/etnisk profilering. Uppsatsen undersöker vilken betydelse denna praxis kan få för regleringen om säkerhetszoner. Såväl nationella som internationella rapporter vittnar om en förekomst av ras-/etnisk profilering i den svenska polisens arbete. Utrymmet för polisers egna skönsmässiga bedömningar vid beslut enligt regleringen om säkerhetszoner bedöms i uppsatsen vara relativt stort. Enligt Europadomstolens praxis innebär detta att höga krav ställs på att regleringen förenas med tillräckliga skyddsmekanismer mot missbruk och godtycke. Europadomstolen har i sitt senast avgjorda mål på området belyst den strukturella karaktären av ras-/etnisk profilering, samt ålagt staterna ett långtgående positivt ansvar att förhindra dess förekomst. De rättsliga skyddsmekanismerna mot ras-/etnisk profilering som förenats med regleringen om säkerhetszoner, och de administrativa ramarna för polisens arbete, bedöms i uppsatsen inte som tillräckliga för att leva upp till Europadomstolens krav. I relation till det långtgående positiva ansvar Sverige numera åläggs är det dessutom problematiskt att det finns en tendens att hänföra rasistiska handlingar till misstag eller enskilda företeelser av enstaka individer. För att undvika kränkningar av EKMR är det viktigt att Sverige säkerställer att mer omfattande positiva åtgärder vidtas för att förhindra och bekämpa ras-/etnisk profilering i polisens arbete, samt säkerställer att regleringen om säkerhetszoner förenas med tillräckliga skyddsmekanismer mot missbruk och godtycke.