Hur bemöter pedagoger barns svar i matematiska dialoger i förskolan? ­ En fallstudie

Abstract

Sammanfattning: Vårt syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barns svar på en faktafråga i muntliga dialoger med matematiskt innehåll. De frågeställningar vi utgick från var hur pedagogerna ger muntlig respons på, och hur de resonerar kring sitt bemötande av, barns svar på en faktafråga i muntliga dialoger med matematiskt innehåll samt hur pedagogerna förhåller sig till barns sätt att resonera utifrån individuella erfarenheter relaterat till rätt och fel inom matematik. Fokus för vår studie var främst dialogen och inte det matematiska innehållet i sig. Vi genomförde en fallstudie där vi studerade två pedagoger genom observationer samt intervjuer. Genom observationerna kom vi fram till att pedagogerna bemöter barnens svar genom varierade former av respons. Responsen kunde utgöras av att pedagogerna bekräftade och dementerade barnens svar, att de ställde olika former av frågor samt att de visade ett, vad vi kallar, öppet bemötande. I intervjuerna menade pedagogerna att de inte ville fokusera rätt och fel svar, utan istället främst utgå från och bekräfta barnets sätt att tänka. I sitt bemötande förhåller sig pedagogerna medvetet till att barn bär med sig olika erfarenheter och de menar att det är viktigt att bygga vidare på det som barnen har med sig. Vi har kopplat våra resultat till lärandeteorier som konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, samt till tidigare forskning. I diskussionen problematiserar vi vilka konsekvenser olika bemötanden kan ha för barnets förståelse och lärande. Varje form av bemötande, menar vi, kan få både negativa och positiva konsekvenser. Ett exempel på en didaktisk konsekvens av att pedagogerna bekräftar barns rätta svar kan vara att barnen då skapar tillit till sin egen förmåga, men detta bemötande kan även ge att barnen lär sig att det är viktigt att ha rätt. Hur pedagogernas bemötande ser ut påverkar dessutom vad barn förstår i en dialog.