Barn och rädsla. Om barns rädslor i förskole- och skolåldern samt pedagogers arbets- och förhållningssätt.

Abstract

Abstract Titel Barn och rädsla. Om barns rädslor i förskole- och skolåldern samt pedagogers arbets- och förhållningssätt. Arbetets art Examensarbete, 10 p. Sidantal 37 Författare Sylvia Gustavsson Handledare Karin Eriksson Examinator Alf Björnberg Tidpunkt Vårterminen 2006 Utgivare Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen. Nyckelord Rädsla, barn, pedagoger, förhållningssätt, förståelse Bakgrund När jag läste till förskollärare vid Institutionen för Pedagogik på Högskolan i Borås skrev jag ett examensarbete på 10 p om barn och rädsla, vad barn kan vara rädda för och pedagogers arbets- och förhållningssätt. Undersökningen baserades på barn och pedagoger i förskolan. Den här undersökningen vidareutvecklar detta genom en studie av vad barn i yngre skolåldern kan vara rädda för, samt en undersökning av hur pedagoger i skolan arbetar med och förhåller sig till barns rädsla. Syfte, frågeställningar Syftet var att ta reda på vad barn kan vara rädda för, vad de gör för att rädslan skall försvinna samt hur man som pedagog kan arbeta med barns rädsla. Ett annat syfte var också att se eventuella skillnader och likheter mellan förskole- och yngre skolbarns rädslor och deras hantering av rädslor. Frågeställningarna är: Vad kan barn vara rädda för? Vad gör barnen för att rädslan skall försvinna? Finns det någon likhet eller skillnad i rädslan och hanteringen av den hos förskole- och skolbarn? Hur kan man som pedagog arbeta med barns rädsla? Metod Studien byggs på kvalitativa enkäter där nitton elever i år 1 och år 2 samt fjorton pedagoger från samma grundskola har medverkat. Resultat Alla barn kände ibland en rädsla. Majoriteten av barnen försökte hantera rädslan i ensamhet. En jämförelse mellan förskole- och skolbarnen visar att det var fler av de äldre barnen som vände sig till en annan person än av de yngre barnen. Rädslan för att skada sig var ungefär lika stor i båda undersökningsgrupperna, liksom rädslan för mardrömmar. Djurrädslan minskade drastiskt för barnen i yngre skolåldern. Majoriteten av pedagogerna samtalade om rädsla först när rädslan dök upp. Det var bara de som arbetade tematiskt med rädsla som arbetade mer medvetet med denna känsla.