IAS 41 – Vad är erfarenheterna från de svenska skogsförvaltande bolagens implementering av IAS 41

Abstract

Bakgrund och problem: Svenska skogsförvaltande bolag som tillämpar IFRS skall från och med 2005 värdera sina skogstillgångar till verkligt värde, från att tidigare ha värderat dem till historiska anskaffningsvärden. Eftersom skogsindustrin är en mycket betydelsefull näringsgren i Sverige blir det därför intressant att titta på hur dessa bolag har löst frågorna kring implementeringen. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att skapa en bred bild av erfarenheterna från svenska skogsförvaltande bolags implementering av IAS 41. Uppsatsen fokuserar kring fyra områden; hantering, resurser, effekter och attityder. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar svenska skogsförvaltande bolag som tillämpar IFRS. Således ingår inte utländska bolag i studien. IAS 41 innehåller regler kring redovisning av biologiska tillgångar, och omfattar således mer än bara skog. Vi har dock valt att begränsa oss till att endast skriva om hur standarden är tillämplig på skogstillgångar. Metod: Det finns fyra bolag som matchar urvalskriteriet som ställts för denna uppsats. Vi har gjort intervjuer av kvalitativ karaktär för att få en djupare förståelse för hur implementeringen av IAS 41 har gått till. Intervjuerna har genomförts med en representant för respektive bolag. Resultat och slutsatser: Bolagen har upplevt att det har varit problematiskt att anpassa sig till IAS 41 eftersom standarden inte är anpassad för nordiskt skogsbruk. Implementeringen har dock inte varit så resurskrävande som bolagen förväntat sig i det initiala skedet. Samtliga bolag anser att värdering till verkligt värde är att föredra framför värdering till historiska anskaffningsvärden. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att läsa en ny attitydundersökning om några år, när bolagen har vant sig vid de nya redovisningsreglerna. En undersökning skulle även kunna genomföras hos bolagens intressenter, exempelvis ägare och långivare, för att undersöka hur de uppfattar bolagens externa information och värdering av skogen. Slutligen föreslår vi att en undersökning som behandlar hur värderingsmodellen tekniskt är uppbyggd.