CSRD i praktiken: en kvalitativ studie om fastighetsbranschens uppfattning av CSRD

Abstract

Hållbarhet är en allt mer central diskussion i dagens samhälle, vilket för företag avspeglas i det ökade fokuset på hållbarhetsrapportering. EU-kommisionen publicerade direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som uppstod ur behovet av transparent och jämförbar hållbarhetsinformation. Direktivet medför omfattande rapporteringskrav, utökad rapportering för företagets värdekedja samt harmoniserar hållbarhetsrapportering för företag verksamma inom EU. Eftersom direktivet är nyintroducerat finns begränsad tidigare litteratur, vilket bidrar till en forskningslucka som denna studie ämnar att fylla. Syftet med studien är att undersöka svenska fastighetsföretags attityd och inställning till CSRD samt vilka drivkrafter som är mest framträdande för företagen i efterlevnad av direktivet. För att uppfylla syftet genomfördes 12 semistrukturerade intervjuer med olika yrkesroller som samtliga har nära koppling till eller arbetar i fastighetsbranschen. Intervjudatan sammanställdes och analyserades via tematisk kodning för att diskuteras och tolkas inom teoretiska perspektiven av intressentpåverkan och organisatorisk legitimitet. Studiens resultat visar att flera bakomliggande faktorer formar fastighetsföretagens attityd och inställning till CSRD. Mest framträdande var storleken på bolaget, skillnaden i professionell bakgrund samt hur långt företaget kommit i efterlevnaden av direktivet. Svenska fastighetsföretag konstateras ha en generellt positiv inställning till syftet med CSRD, samtidigt som flera betydande utmaningar framhålls. De främsta drivkrafterna för företags efterlevnad uppges vara något tudelade. Å ena sidan drivs företagen av externa intressenter samt ökad legitimitet, å andra sidan drivs företagen av ett internt engagemang och motiveras av att kunna bidra till en hållbar omställning. Sammantaget drivs företag av flera faktorer och inte enbart av laguppfyllnad. Dessa insikter kan vara användbara för reglerande organ som kan tillämpa denna kunskap vid utformning av nya regelverk eller vid förbättring av befintliga. Även externa intressenter kan dra nytta av förståelsen för vad som driver företagen i sitt omställningsarbete.