LYDA ORDER? En jämförande fallstudie om implementering av arbetsmetoder inom polisen

Abstract

Utgångspunkten för den här uppsatsen är det så kallade implementeringsproblemet, som innebär ett glapp mellan beslut och genomförande och har betydelse för frågor om makt, ansvarsutkrävande, resultat och effektivitet. Uppsatsen jämför implementering av två olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett mål med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var förbättrade resultat och ökad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utvärdering av reformen 2018 visade dock på svårigheter i styrningen, exempelvis vad gäller att få genomslag för olika arbetsmetoder. Internrevisionen konstaterade 2019 att det fanns en överprövningskultur som ansågs försvåra genomförandet av fattade beslut. Uppsatsen undersöker varför implementeringen av två olika arbetsmetoder – snabbare lagföring och arbetet med särskilt utsatta brottsoffer – trots likartade förutsättningar lyckats olika väl. Undersökningen avgränsas till polisregion Väst. Som analysverktyg används Lennart Lundquists villkor för implementering: att kunna, vilja och förstå. Dessa kompletteras med villkoret ansvar, hämtat från Lut Mergaert. Den empiririska undersökningen omfattar 15 informantintervjuer med strategiska chefer, nyckelfunktioner vid införandearbeten samt direkta utförare. Uppsatsen undersöker också eventuella skillnader mellan grupperna i synen på hindrande och främjande faktorer. En slutsats är att strukturella faktorer präglat införandet av snabbare lagföring. Här har i synnerhet en systematisk återkoppling varit en framgångsfaktor. Arbetet rörande särskilt utsatta brottsoffer har påverkats av kulturella faktorer och ett ojämnt ansvarstagande, främst hos chefer. Skillnaderna i synsätt mellan de olika grupperna är små och rör i huvudsak särskilt utsatta brottsoffer. Vidare ses ledarskapet som avgörande, vilket möjligen kan vara utmärkande för en hierarkisk organisation.