Undervisning i läsförståelsestrategier – vem gör vad?

Abstract

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare och högstadielärare uppfattar samarbetet kring planering, genomförande och uppföljning av undervisning i läsförståelsestrategier och deras samarbete generellt. Teori: Vår teoretiska utgångspunkt är Kjell Granströms teorier om samarbete (2003) och organisation (2006) samt det relationella perspektivet. Metod: Studien är inspirerad av ansatsen fenomenografi och empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med 8 speciallärare och kvalitativa, semi- strukturerade enkäter med 12 högstadielärare, i syfte att få ett bredare underlag med fler variationer av uppfattningar. I urvalet av speciallärare användes först ett strategiskt bekvämlighetsurval i våra hemkommuner. Det fick först utökas och sedan kompletteras med ett snöbollsurval, eftersom det första urvalet inte gav tillräckligt många respondenter. Urvalet av högstadielärare skedde genom snöbollsurval utifrån vilka högstadielärare som speciallärarna samarbetade med. Den insamlade empirin bearbetades med utgångspunkt i fenomenografin för att finna olika variationer i uppfattningar av fenomenen samarbete, under-visning av läsförståelsestrategier och organisatoriska förutsättningar för samarbete. Resultat: I resultatet framkom endast ett fungerande samarbete kring planering, genom- förande och uppföljning av undervisning i läsförståelsestrategier. Resultatet visade också att majoriteten av respondenterna uppfattar att de har ett funge-rande samarbete generellt, men att det kan utvecklas. Emellertid visade det sig att det faktiska samarbetet uppfattades på olika sätt av speciallärare och hög-stadielärare. Det får till följd att majoriteten av speciallärarna fastnar i ett kate-goriskt, exkluderande och åtgärdande arbete. De har därmed svårt att upprätt-hålla ett inkluderande och relationellt perspektiv. Det framkom också att de organisatoriska förutsättningarna för samarbete är bristfälliga och behöver förbättras.