Reasons for and outcomes of performing secondary patella resurfacing after total knee arthroplasy

Thumbnail Image

Files

gupea_2077_69233_1.pdf (6.34 MB)

Date

2021-08-03

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

This study aims to investigate reasons for and outcomes of performing Secondary Patella Resurfacing (SPR) after Total Knee Arthroplasty (TKA). Since there is no consensus regarding whether to perform primary patella resurfacing along with TKA or not it is of interest to study the patients undergoing SPR in order to shed some light on the usefulness of this surgery. Methods: This is a descriptive case-series study conducted at Lund University Hospital, including patients from all hospitals in region Skåne. Data has been extracted from a registry for orthopedic surgery, patient journals and from X-ray images. Logistic regression is used to compute odds ratios for risk of re-revision. Patient Reported Outcome Measures (PROM) have been used to investigate the impact of SPR on patients. Results: The most common cause for SPR is found to be progression of femuropatellar osteoarthritis (66.7%). The risk of re-revision is high; 6.3%, 9.4% respective 12.1% at one year, five years respective ten years after SPR. Only a small proportion of all cases of TKA (1.05%) has had their patella resurfaced. The risk of re-revision is found to be greater for men than for women, odds ratios 9.6, 5.2 respective 6.1 at one year, five years respective ten years after SPR. Corresponding hazard ratios 8.9, 4.9 respective 5.5. Patients belonging to ASA class 3 are more likely to undergo re-revision than ASA 1 patients; odds ratios 10.7 respective 6.2 at one year respective five years after SPR. Corresponding hazard ratios being 9.3 respective 5.6. No such effect could be found at ten years after SPR. Surgical duration was found to significantly impact the risk of re-revision, but this result might have been affected by outliers. Comparison of Knee injury and Osteoarthritis Outcome scale (KOOS) and self-assessed pain according to Visual Analog Scale (VAS) before and one year after SPR indicates that, in general, patients undergoing SPR are benefited by the procedure. Self-assessed satisfaction (VAS) is in average 4.6. Conclusion: Femuropatellar osteoarthritis is the main reason for performing SPR. The prosthesis survival of SPR is not great, patients having a high risk of re-revision. predictors as to which SPR patients undergo re-revision; sex and ASA class. SPR seems to benefit the patients in general but the spread is large, making the outcome unpredictable. The patients are in general neither satisfied nor dissatisfied with the SPR. There seems to be merit to the policy of only performing primary patella resurfacing in special cases, although the high risk of complications for SPR indicates that it would be desirable to be able to predict which case patella resurfacing can be performed primarily in these cases.

Description

När man opererar ett knä med protesdelar på både lårbenssidan och underbenssidan, en s.k. helprotes, är det möjligt att även montera på en plastkomponent på insidan av knäskålen. Anledningen till att göra detta är exempelvis en minskad broskmängd (artros) i knäskålens led eller för att få knäskålen att leda bättre mot den underliggande lårbensytan. Då man ser att vissa patienter kommer att opereras för sin knäskål i ett senare skede så frågar man sig inom forskningsfältet om man bör operera knäskålen på alla patienter som får knäprotes eller inte. Detta har länge varit en pågående diskussion inom forskningsfältet och det finns idag ingen forskning som säger om det är rätt eller fel att göra detta. På grund av detta inriktar sig denna studie på att studera de patienter som har opererats för sin knäskål i efterhand för att undersöka varför de blev opererade, om de blev bättre efter sin operation och vilka komplikationer som uppstått. Denna studie visar att en absolut majoritet har genomgått operationen på grund av artros i leden mellan knäskålen och lårbenet. En relativt stor andel av patienterna har drabbats av komplikationer som lett till ytterligare operationer; 6,3%, 9.4% respektive 12,1% har genomgått omoperation ett år, fem år respektive tio år efter knäskålsoperationen. Risken att omopereras verkar vara större för män än för kvinnor, den verkar öka för längre knäskålsoperationer den är större för patienter med allvarliga sjukdomar. Patienterna uppvisar generellt en viss förbättring efter knäskålsoperation, men spridningen på individuell nivå är stor och patienterna förefaller i genomsnitt vara varken nöjda eller missnöjda med operationen. Att rutinmässigt operera knäskålen på alla patienter som genomgår operation med helprotes i knä kan möjligen vara motiverat p.g.a. den stora komplikationsrisken om man opererar knäskålen i ett senare skede. Emellertid opereras 98,95% av alla patienter som genomgår helprotes i knä aldrig någon knäskålsoperation och man skulle i så fall utsätta en absolut majoritet av patienterna för en operation som de inte har någon nytta av och de risker som detta medför, framförallt frakturer i knäskålen och infektioner. Därmed förefaller det rimligt att bara operera knäskålen primärt i vissa utvalda fall. Det skulle dock vara fördelaktigt att kunna förutse vilka patienter som senare kommer att opereras för knäskålen för att kunna operera dessa patienter primärt. Något sätt att förutse detta på har emellertid inte kunnat hittas i denna studie, men vore en intressant inriktning för framtida forskning.

Keywords

Secondary Patella Resurfacing, Reasons for surgery, Re-revision, Prosthesis survival, KOOS, Pain, Osteoarthritis, Sex, Surgical durations, ASA class

Citation

URI

http://hdl.handle.net/2077/69233

ISBN

Part of the series

Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet
Student Essay

Articles

Department

Defence location

Opponent

Collections

Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By