Informationens roll i lokalt brottsförebyggande arbete

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och jämföra hur kommun och polis praktisk arbetar med och organiserar inhämtning, sållning och överföring av information som underlag för beslutsfattande i lokalt brottsförebyggande arbete, samt vad organiseringen resulterar i. Teori: Studiens empiriska insamling och analys utgår ifrån teorin om begränsad rationalitet i beslutsfattande i administrativa organisationer (Simon 1997) samt the situational theory of problem solving- STOPS (Kim & Grunig 2011). Metod: Uppsatsen utgörs av en kvalitativ jämförande flerfallstudie där empirin består av intervjuer med representanter ifrån kommun och polis, samt en dokumentstudie utifrån nationella och lokala dokument. Resultat: Kommunala samordnare och kommunpoliser är aktiva problemlösare som är motiverade att samla in, sålla ut och dela information för att lösa lokala brotts- och otrygghetsproblem. Organiseringen av insamling av information om brotts- och otrygghetsproblem resulterar i att synliga problem, specifikt problem som påverkar otryggheten i det offentliga rummet, blir prioriterade i det brottsförebyggande arbetet då de ökar problemuppfattningen hos de som fattar beslut i arbetet. Det finns samtidigt yttre förväntningar på att åtgärder ska vidtas snabbt då ett problem har identifierats, vilket bidrar till att analyser av problemen inte genomförs. Att fatta beslut om åtgärder utifrån bristfällig information anses således mer acceptabelt än att inte vidta åtgärder på grund av informationsbrist. Information om problemens bakomliggande orsaker används därför i liten utsträckning inför beslut. Information om insatser och åtgärder används i stor utsträckning, dock utifrån subjektiva bedömningar såsom andras erfarenheter snarare än objektiva bedömningar såsom forskning och dokumenterade resultat. Detta beror på att forskningen är svårtillgänglig för kommun och polis. De system för av insamling av information om problem som skapats bidrar till formella strukturer som säkerställer att intern och extern kunskap och information som behövs för framtagande av beslutsunderlag nu finns tillgänglig i arbetet. Systematiseringen tycks samtidigt ha bidragit till ”information overload”, att ta mycket tid i anspråk och försvåra prioriteringar mellan olika problem och att insamling av information om problem anses ha blivit ett mål i sig.