Förskollärares uppfattningar om barns språkutveckling under leksituationer

Abstract

Bakgrund: Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) lär barnen genom att leka, samspela och reflektera. Förskollärare ska ansvara för att utmana barnens nyfikenhet för att stimulera och utveckla språk och kommunikation. Problem: Utifrån läroplanen för förskolan och våra egna erfarenheter i förskolans verksamhet upplevde vi att leksituationer hade kunnat utnyttjas för att utveckla barnens språk då lärandet sker naturligt och utifrån barnens intresse. Detta väckte intresse hos oss att undersöka förskollärares uppfattningar om språkutveckling under lek. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna uppfattar lekens betydelse för språkutvecklingen, förskolläraren uppfattningar om språkutvecklingens betydelse för barnens samspel och kommunikation, samt hur de uppfattar sin roll i främjandet av barns språkutveckling under leksituationer. Därmed formulerades frågeställningarna: Hur uppfattar förskollärarna lekens betydelse för språkutveckling, vilka uppfattningar har förskollärarna om språkutvecklingens betydelse för barnens samspel och kommunikation under lek, samt hur förskollärare uppfattar sin roll i främjandet av barns språkutveckling under lek. Metod: Studien utgår från den fenomenografiska ansatsen, där förskollärarnas uppfattningar framträdde. Som metod valde vi att genomföra den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från två olika kommunala förskolor deltog. Det insamlade materialet analyserades stegvis med hjälp av sju faser i den fenomenografiska analysmodellen. Resultat: Det empiriska materialet som samlats in resulterade i sex kategorier av uppfattningarna om: lek som plattform för lärande och utveckling och lek som arena för språkutveckling, lek som ett verktyg för språk och samspel och under leken kommuniceras på olika sätt, närvarande och stöttande förskollärare under barns lek och språkstimulerande lärandemiljö. Vår slutsats blev att leken används som grund för att utveckla språklig kompetens hos barnen. Språket utvecklas under samspel och kommunikation mellan barnen, på ett verbalt och icke-verbalt sätt. Resultatet visade vikten av att vara närvarande och stöttande samt utgå från barnens intresse vid val av material och utformning av den språkstimulerande miljön.