Revisorns oberoende i praktiken

Abstract

Bakgrund och problembeskrivning: Revision syftar till att skapa tillit genom en oberoende granskning, men branschens ökade fokus på icke redovisningstjänster (NAS) har skapat en växande debatt om hoten mot oberoendet. Hos de stora byråerna utgör konsulttjänster numera hälften av intäkterna, vilket enligt tidigare forskning riskerar att distrahera revisorn och sänka kvalitén. Trots skärpta EU-regleringar kvarstår frågor om hur risker mot oberoende hanteras i praktiken, särskilt i Sverige där kombiuppdrag tillåts. Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera de risker mot oberoendet revisorerna uppfattar som mest framträdande vid tillhandahållande av NAS i de olika kategorierna presenterade i analysmodellen, samt hur dessa oberoendehot förebyggs i praktiken. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod som baseras på fem semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer från byråer av varierande storlek. Urvalet var strategiskt för att säkerställa expertis och bredd där genomförandet följde etiska krav på anonymitet och samtycke. För att säkerställa validitet och reliabilitet användes en intervjuguide och datatriangulering. Analysen skedde genom transkribering och kategorisering av data utifrån en fastställd analysmodell för att identifiera mönster gällande revisorns oberoende och NAS. Slutsats: Studien visar att kombinationen av revision och konsulttjänster (NAS) upplevs som riskfyllda och problematiska, där självgranskningshotet framstår som den mest kritiska risken mot oberoendet. Särskilt tjänster inom redovisning och skatt anses problematiska då de suddar ut gränsen mellan rollerna som granskare och rådgivare. Slutsatsen är att det råder en upplevd skillnad mellan gällande lagstiftning och revisorns yrkesetik. För att stärka oberoendet och minska risken för intressekonflikter efterfrågas därför striktare regler även för mindre bolag, såsom förbud mot kombiuppdrag och utökade krav på revisorrotation.