Fågelperspektiv på när kraftledningsgator möter granplantage
Loading...
Date
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Granplantage är en av de vanligaste landytorna i Sverige, en markanvändning som bedöms
påverka biologisk mångfald negativt. Luftburna kraftledningsgator i regionnätet utgör mer än
1100 kvadratkilometer av Sveriges landyta och tidigare forskning tyder på att dessa ytor kan
ha naturvårdspotential för flera artgrupper. Det saknas studier på hur fågelfaunan påverkas
som följd av att byggnation av kraftledningsgator skär genom granplantage. I denna studie
undersöktes skillnaden i total fågelrikedom, arttäthet och artdiversitet mellan
kraftledningsgata och granplantage med hjälp av punktinventering. 20 Kraftledningsytor i
Västra Götaland matchades med ytor i närliggande granplantage, och potentiellt viktiga
strukturella skillnader för fågelfaunan mättes och analyserades. Jämfört med granplantage
hade kraftledningsgator upp till 39% högre arttäthet, 48% högre total fågelrikedom och 59%
större artdiversitet. Den för fågelfaunan enskilt viktigaste strukturen i kraftledningsgatorna
var kantzonen, där 83% av fågelindividerna återfanns. Kantzonerna i kraftledningsgatorna är
alltså viktiga habitat för reproduktion även av flera rödlistade fågelarter. Röjning och
skötselåtgärder i dessa miljöer bör därför anpassas så att de inte påverkar fåglars
reproduktionsframgång negativt. I kraftledningsgatorna noterades totalt 550 fåglar av 43 arter
varav sex rödlistade, att jämföra med granplantagen där totalt 403 fåglar av 27 arter återfanns,
varav två rödlistade. Vidare hade granplantagen ett sammantaget medelvärde på 2.8 individer
och 1.6 arter färre per inventeringslokal jämfört med i kraftledningsgatorna. Viktigaste
habitatfaktor för fågelfaunan i granplantagen var trädhöjd som korrelerade positivt med både
total fågelrikedom och arttäthet i dessa ytor. Utbyggnation av regionnätet på mark av
granplantage leder sammantaget till en förändring av landytan som påverkar fågelfaunan
positivt. Den större delen av Sveriges buskmarker kopplade till infrastruktur finns i
kraftledningsgator. Det är därför angeläget att vidare undersöka hur skötseln av dessa relativt
artrika miljöer ska anpassas för att bäst gynna fågelfaunan.
Description
Plantations of spruce trees are one of the most common land uses in Sweden, and their impact
on biodiversity is generally considered negative. Airborne power line corridors in the regional
grid cover more than 1,100 square kilometers of land in Sweden, and previous research
suggests that these areas may have conservation potential for several species groups.
However, there is a lack of studies on how bird populations are affected when power line
corridors intersect with spruce plantations. This study compared the total bird richness,
species density, and species diversity of bird fauna (March-April/May) between power line
corridors and spruce plantations in Västra Götaland County, using point surveys. 20 power
line corridors were matched with 20 adjacent spruce plantations, and potentiallymportant
structural differences for bird fauna in these habitats were measured and analyzed. Compared
to spruce plantations, power line corridors had up to 39% higher species density, 48% higher
total bird richness, and 59% greater species diversity. The most crucial habitat structure for
bird fauna in power line corridors was the edge zone, where 83% of bird individuals were
found. Therefore, edge zones in power line corridors are important habitats for the
reproduction of several endangered bird species. Clearing and management practices in these
environments should be adjusted to avoid negative impacts on bird reproductive success. A
total of 550 birds from 43 species, including 6 endangered species, were observed in power
line corridors, while 403 birds from 27 species, including 2 endangered species, were found in
the spruce plantations. Furthermore, the spruce plantations had, on average, 2.8 fewer
individuals and 1.6 fewer species per survey location compared to the power line corridors.
The most important habitat factor for bird fauna in spruce plantations was tree height, which
correlated positively with both total bird richness and species density in these areas. Overall,
the expansion of the regional power grid on spruce plantation land leads to a change in the
landscape that positively affects bird fauna. The majority of Sweden's shrublands associated
with infrastructure are found in power line corridors. Therefore, it is crucial to further
investigate how the management of these relatively species-rich environments can be adapted
to best benefit bird populations.