Lärares erfarenheter av de nationella proven och målen i matematik för årskurs 3. En enkät- och intervjustudie om konsekvenserna av de nationella proven och målen i matematik i ett inkluderande perspektiv

Abstract

Syfte: Undersöka lärares erfarenheter av de nationella proven och målen i matematik för åk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och målen fått på lärares undervisningsstrategi, syn på lärande, lärares resonemang kring elever i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande. Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkätstudie av lärare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv använts. Resultat: De nationella proven och målen i matematik för åk 3 har delvis medfört att lärare förändrat sin undervisningsstrategi mot ett mera målfokuserat arbete där proven/målen fungerat som goda arbets- och avstämningsverktyg. Studiens resultat indikerar att eleverna i samband med proven/målens införande tenderat fått ökade möjligheter till delaktighet, kommunikation och samverkan. Proven/målen har också underlättat för lärarna att finna elevernas kunskapsnivå och kunskapsluckor i ämnet matematik. Denna effekt av införandet av proven och målen tenderar ha bidragit till att flera elever kommit att bli inkluderade inom den reguljära klassrumsverksamheten, detta som en konsekvens av att lärarna bättre kunnat anpassa undervisningen efter elevernas nivå, förutsättningar och behov. De nationella proven och målen i matematik har både medfört positiva och negativa konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd. De positiva konsekvenserna tyder bl.a. på att eleverna blivit stärkta och delvis fått bättre riktat stöd i de åtgärdsprogram som upprättats samt att resurser till viss del har ökat och omfördelats och anpassats bättre efter elevernas förutsättningar och behov. De negativa konsekvenserna innefattar bl.a. att eleverna förväntas nå upp till samma kunskapsnivå vid en bestämd tidpunkt vilket kan leda till att eleverna segregeras istället för inkluderas.