Återhämtning i förskolan – en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats om hur några specialpedagoger uppfattar sina kunskaper och handledning i arbetet mot pedagoger i förskolan

Abstract

Syfte: Syftet är att genom intervjuer undersöka variationen i hur några specialpedagoger uppfattar arbete och förekommande kring barnens återhämtning i förskolors utbildning. Teori: För att undersöka de olika uppfattningarna hos 20 specialpedagoger används variationsteorin för att se likheter och skillnader genom flera teman som visade sig av det de beskrev. Även anknytningsteorin används för tolkning av resultat då förskolans utbildning bygger på relationers betydelse. Metod: Fenomenografi är den valda metoden för att urskilja specialpedagogers uppfattningar om barns återhämtning som fenomen genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det visade sig att de 20 specialpedagogerna uppfattar barns återhämtning i förskolan och dess handledningar kring fenomenet som ett varierande och komplext uppdrag. Det är av vikt att kunskapen om olika behov av återhämtning och hur den kan utformas är av stor vikt för varje barns välmående. Balansen mellan stress och återhämtning är något som framkommer som en aspekt att ta i beaktandet för varje barns innehåll i förskolans utbildning.