Svenska som andraspråk och svenska på gymnasienivå, strävar ämnena mot samma mål? En komparativ diskursanalys av ämnesplanerna och de nationella proven

Abstract

Ämnet svenska som andraspråk har en relativt kort och turbulent historia sett till hur ämnesplanen ska utformas. Det har under åren pågått en diskussion om ämnenas relation till varandra och om ämnet svenska som andraspråk ska ses som eget ämne eller som ett komplement till ämnet svenska. Syftet med denna undersökning är att se om ämnesplanerna i svenska och svenska som andraspråk kan anses likvärdiga då båda ämnenas kurs 3 ger grundläggande behörighet till högskolan. Metoden som använts är en diskursanalys uppdelad i tre delar; analys av formuleringarna i syfte, mål och kunskapskrav, ämnesplanen i relation till bedömning och innehåll, och ämnesplanen i relation till elevernas yttre förutsättningar. Undersökningen tar även del av de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk som är gemensamma för de båda ämnena. I undersökningen ingår även ett maktperspektiv för att undersöka om något av ämnena är underordnat det andra och en kritisk jämförelse av olika formuleringar mellan de båda ämnesplanerna och dess kurser. Resultatet visar att ämnenas mål och syfte skiljer sig åt men att delar av kunskapskraven i kurserna är likvärdiga. Formuleringarna i ämnet svenska som andraspråk är i en del fall inte lika tydliga och konkreta som i ämnet svenska. Elever som får betyg i svenska som andraspråk får till större del F än elever som går svenska. Störst skillnad är det i kursbetyg mellan Sv1 och Sva1 där 19.8% får ett F i Sva mot 0.6% i Sv. Ämnena är enligt denna undersökning inte jämbördiga. Detta visar sig i att det finns ett tydlig enspråkighets- och majoritetsspråksperspektiv i ämnet svenska och ett lika tydligt flerspråkighets och minoritetsspråksperspektiv i svenska som andraspråk sett till de olika ämnenas och kursernas mål, innehåll och kunskapskrav.