Taltekniska slagord. En jämförande studie av fyra partiledares bruk av retoriska troper och figurer 1979 och 2010

Abstract

Följande studie prövar hypotesen om huruvida den medieanpassning som flertalet forskare menar är typisk för det politiska offentliga språket idag tar sig uttryck genom ett högre bruk av den klassiska retorikens troper och figurer, såsom metaforer, metonymier, antiteser, allitterationer, hopningar, retoriska frågor, parallellismer m.m. Materialet utgörs av fyra offentligt framförda partiledartal från valåren 1979 (Olof Palme och Gösta Bohman) resp. 2010 (Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt). Undersökningen är kvantitativ men har också ett kvalitativt resonemang om enskildheter och vad resultatet kan tänkas bero på. Undersökningens resultat ger stöd åt tesen men visar samtidigt att den ökade frekvensen endast gäller bruket av figurer medan frekvensen av troper tycks ligga på samma nivå 1979 som 2010. Resultatet pekar även på att de stora skillnaderna i användningen av retoriska troper snarare finns på det innehållsmässiga planet än på det formmässiga.