NÄR DJUR BLIR EN RESURS I VÅRDEN: EFFEKTER AV DJURASSISTERAD TERAPI HOS ÄLDRE En litteraturöversikt

Abstract

Bakgrund: Äldrebefolkningen i Sverige ökar, vilket ställer större krav på hälsofrämjande insatser som kan stödja äldres hälsa och välbefinnande. Ett gott åldrande handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom utan även om fysisk, psykisk och social hälsa. Hälsa kan förstås ur både biomedicinska och humanistiska perspektiv, där människan ses som en helhet. Djurassisterad terapi (DAT) är en planerad och målinriktad intervention där utbildade djur används som stöd i vården. Forskning visar att DAT kan förbättra äldres livskvalitet, minska depression, ångest och ensamhet samt stärka social interaktion, särskilt hos personer med demens. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bedöma, planera och genomföra sådana personcentrerade och etiskt hållbara vårdinsatser. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva effekten av djurassisterad terapi på äldres hälsa och välbefinnande. Metod: Genom att använda nyckelorden djurassisterad terapi, äldre, vård, inkluderades tolv relevanta artiklar från databaserna PubMed, CINAHL (Cumulative Index of Nursing and Allied Health) och Scopus. Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s och JBI granskningsmallar för att säkerställa studiens trovärdighet och tillförlitlighet. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier; Psykologiska effekter; Effekter på kommunikation och socialt samspel; och Effekter på kognitiv förmåga och fysisk funktion. Slutsatser: Djurassisterad terapi förbättrar äldres hälsa och välbefinnande genom minskad psykisk ohälsa, ökad social interaktion samt förbättrad kognitiv och fysisk funktion. Individanpassning ökar delaktighet och meningsfullhet, och sjuksköterskan ansvarar för säker implementering, uppföljning samt att terapin integreras tryggt och evidensbaserat i vården.