Bakom förpackningen. En studie om vuxnas kunskap om livsmedelsbearbetningsgrad och förståelse av ingrediensförteckning

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vuxnas kunskap om livsmedels bearbetningsgrad (minimalt bearbetade, processade och ultraprocessade) samt att analysera hur denna kunskap förhåller sig till konsumtionsmönster och huruvida demografiska faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå påverkar kunskapsnivån. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Data samlades in via en elektronisk enkät med 20 frågor, tillgänglig på svenska och engelska, och distribuerades via bekvämlighets- och snöbollsurval under april 2026. Det slutliga urvalet bestod av 143 deltagare. Data analyserades med deskriptiv statistik, Chi2test, Mann-Whitney U-test, Kruskal-Wallis-test samt Spearmans rangkorrelation i IBM SPSS Statistics. Resultat: Deltagarna uppvisade generellt en måttlig objektiv kunskapsnivå. Kunskapen om minimalt bearbetat livsmedel var relativt god (76,9 % rätt), medan processade livsmedel utgjorde de tydligaste kunskapsbristen (23,8 % rätt). Majoriteten (72,7 %) upplevde ingrediensförteckningar som svåra att tolka. Inga statistiskt signifikanta skillnader i objektiv kunskap framkom utifrån kön, ålder eller utbildningsnivå. Subjektiv kunskap och upplevd förmåga att identifiera bearbetningsgrad visade däremot starka samband med hälsosamma inköpsmönster. Slutsatser: Vuxna i detta urval har en måttlig kunskap om livsmedelsbearbetningsgrad, med en tydlig brist avseende kategorin processade livsmedel och tolkning av ingrediensförteckningar. Subjektiv kunskap och upplevd förmåga framstår som starkare prediktorer för hälsosamma inköpsbeteenden än objektiv kunskap och demografiska faktorer, vilket pekar på behovet av insatser som stärker konsumenters praktiska tolkningsförmåga och tilltro till sin förmåga att göra välgrundade matval.