Stavningssvårigheter och taligenkänning – verktygets påverkan på barns texter
| Wik, Celia | ||
| Åström, Petter | ||
| Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe | |
| Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en | |
| 2021-08-10T12:44:32Z | ||
| 2021-08-10T12:44:32Z | ||
| 2021-08-10 | ||
| Writing is a complex task that many children struggle with. Spelling difficulties might constrain use and development of high-level skills needed for writing high-quality texts. Speech recognition technology could presumably reduce these constraints for children with spelling difficulties. However, previous research is scarce and inconclusive. In the present study, text quality and linguistic features of texts produced by means of typing and speech recognition were compared. Fifty-eight children aged between 10-13 with and without spelling difficulties participated in the study. No significant effects were found for input modality for either of the groups. These results could possibly be explained by lack of experience with speech recognition and lack of strategies necessary for handling challenges imposed by the tool. More research is needed to determine whether successful use of speech recognition technology depend on individual factors, instructional practices, or both. | sv | |
| Skrivande är komplext och utmanande för många barn. En orsak till skrivsvårigheter är att stavningssvårigheter begränsar möjligheten att använda och utveckla förmågor som behövs för att uppnå god textkvalitet. Ett verktyg som förmodats underlätta skrivandet vid stavningssvårigheter är taligenkänning men få studier har undersökt detta. I föreliggande studie undersöktes hur textkvalitet och språkliga egenskaper skiljde sig mellan tangentbordsskrivna texter och texter skrivna med taligenkänning av 58 barn med, respektive utan, stavningssvårigheter i åldrarna 10–13 år. Inga signifikanta skillnader i textkvalitet eller språkliga egenskaper fanns mellan skrivsätten för någon av grupperna. Att taligenkänning inte underlättade skrivandet för gruppen med stavningssvårigheter kan bero på ovana vid skrivverktyget eller att verktyget medför utmaningar som barnen saknade strategier för att hantera. Det fanns en stor individuell variation i hur texterna påverkades av skrivsätt, vilket antyder att andra faktorer än stavningsförmåga påverkar huruvida taligenkänning är till hjälp. Ytterligare studier behövs för att undersöka detta. | sv | |
| http://hdl.handle.net/2077/69333 | ||
| swe | sv | |
| 2021 | sv | |
| 350 | sv | |
| Medicine | ||
| skrivsvårigheter, stavningssvårigheter, assisterande verktyg, taligenkänning, textkvalitet | sv | |
| writing difficulties, spelling difficulties, assistive technology, speech recognition, text quality | sv | |
| Stavningssvårigheter och taligenkänning – verktygets påverkan på barns texter | sv | |
| Spelling Difficulties and Speech Recognition – Effects on Texts Produced by Children | sv | |
| Text | ||
| Student essay | ||
| H1 |