Att närma sig livets slut, äldre personers tankar och känslor beskrivna i en litteraturstudie

Abstract

Bakgrund: Den ökande andelen äldre personer i befolkningen innebär att allt fler lever med kroniska sjukdomar och komplexa vårdbehov i livets slutskede. Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet genom symtomlindring och stöd utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Ett personcentrerat förhållningssätt betonar den äldre personens berättelse, autonomi och delaktighet i vården, där relationer till närstående och vårdpersonal har stor betydelse för upplevelsen av trygghet och värdighet. Tidigare forskning har dock i hög grad fokuserat på vårdpersonalens och närståendes perspektiv, medan äldre personers egna tankar och känslor inför livets slut är mindre utforskade. Det finns därför ett behov av att sammanställa kunskap om hur äldre personer själva beskriver sina upplevelser, för att stärka specialistsjuksköterskans möjligheter att erbjuda personcentrerad och värdig vård i livets slut. Syfte: Beskriva och fördjupa förståelsen av äldre personers tankar och känslor inför livets slut. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: mellan oro och acceptans - att leva med medvetenheten om livets slut, att bevara sin plats i livet när beroendet av andra ökar samt att förbereda sig inför livets slut. Äldre personers tankar inför livets slut präglades av både rädsla och acceptans. Rädslan var främst kopplad till kroppsligt lidande och förlust av kontroll snarare än döden i sig. Autonomi, värdighet och bevarad identitet framstod som centrala när beroendet ökade och oro för att bli en börda påverkade synen på behandling. Samtal och förberedelser upplevdes som trygghetsskapande, även om beredskapen att tala om döden varierade. En god död beskrevs som fridfull, symtomlindrande och med närvaro av närstående. Slutsats: Studien visar att äldre personers förhållningssätt till livets slut rymmer en existentiell komplexitet där behovet av autonomi, värdighet och relationell trygghet står i centrum. För att möta dessa behov krävs en vård som är lyhörd för individens beredskap, tolkar både uttalade och outtalade uttryck samt integrerar existentiella dimensioner i det dagliga omvårdnadsarbetet.

Description

Background: The increasing proportion of older adults in the population means that more people live with chronic illness and complex care needs at the end of life. Palliative care aims to improve quality of life through symptom relief and a holistic approach addressing physical, psychological, social and existential dimensions. A person-centered approach emphasizes the older person's narrative, autonomy and participation in care, where relationships with family members and healthcare professionals are central to the experience of dignity and security. However, previous research has largely focus on the perspective of healthcare professionals and relatives, while older persons thoughts and feelings about end of life remain less explored. Therefore, there is a need to synthesize qualitative research from the older persons perspective to support specialist nurses in providing person-centred-care and dignified end-of-life care. Aim: Describe and further explore older persons' thoughts and feelings in relation to the end of life. Method: A structured literature study based on twelve qualitative articles. Results: The analysis resulted in three main categories: between anxiety and acceptance - living with the awareness of life's end, preserving one's place in life as dependence on others increases; and preparing for the end of life. Older persons' perspectives were characterized by both fear and acceptance. Fear was mainly related to the dying process, physical suffering and loss of control rather than death itself. Autonomy, dignity and preservation of identity were central as dependency increased and fear of becoming a burden influenced attitudes toward treatment. Conversations and preparations were described as creating security, although readiness to discuss death varied. A good death was described as peaceful, symptom-relieved and characterized by the presence of loved ones. Conclusion: The study shows that older persons' approaches to the end of life involve an existential complexity in which the need for autonomy, dignity and relational security is central. To meet these needs, care must be responsive to individuals readiness, interpret both expressed and unspoken needs and integrate existential dimensions into everyday nursing care.

Keywords

palliativ vård, äldre personer, personcentrerad vård, de 6 s:n, livets slutskede, omvårdnad., palliative care, older adults, person-centred care, the 6 S model, end-of-life care, nursing.

Citation

ISBN

Articles

Department

Defence location

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By