Autonomistödjande interventioner i idrottsundervisning - En systematisk översikt

Abstract

Då fysisk aktivitet och motivation avtar i tidig ålder är det viktigt att skolan försöker motverka detta. En viktig faktor för att detta ska uppnås blir lärarens beteende och interaktion gentemot eleverna. Därför blir det viktigt att söka svar på frågan kring hur lärarens arbetssätt bör vara för att uppnå bästa möjliga resultat. Syftet med litteraturstudien är att systematiskt sammanställa de autonomistödjande interventioner som genomförts i ämnet idrott och hälsa för att sammanfatta det aktuella kunskapsläget. Litteraturstudien ska även kritiskt granska vilka följder en intervention får för lärares beteende och elevers behovstillfredsställelse. Resultatet visade att flertalet av interventionerna kunde påvisa att lärarna fick ett mer autonomistödjande arbetssätt vilket fick positiva konsekvenser för elevernas behovstillfredsställelse och även konsekvenser kring deras fysiska aktivitet under och efter skoltid. Slutsatsen är att autonomistödjande interventioner, för att ändra lärares undervisningsmetoder inom idrott och hälsa, är fördelaktiga och kan ha en bestående effekt. Resultatet blir praktiskt användbart för lärare i idrott och hälsa men kan även verka som inspiration för lärare i övriga ämnen. Då flertalet av de undersökta interventionerna är utformade på olika sätt bör framtida forskning utveckla en mer standardiserad modell för autonomistödjande interventioner. Framtida forskning bör även undersöka hur lärare påverkas av ett mer autonomistödjande arbetssätt.