Offentlig upphandling i välfärdsstatens gränsland

Abstract

Syfte: Att undersöka hur kommuner använder upphandling för att motverka välfärdsbrottslighet samt hur deras organisatoriska handlingsutrymme formas av kravställning, uppföljning, marknadsvillkor och organisatorisk kapacitet. Teori: Studien utgår från ett institutionellt perspektiv med fokus på institutionella logiker och isomorfism. Teorin används för att analysera hur olika logiker påverkar kommunernas möjlighet att använda upphandling mot välfärdsbrottslighet. Metod: Fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats tematiskt med utgångspunkt i upphandlingsprocessens skeden: före, under och efter upphandling. Resultat: Offentlig upphandling används för att motverka välfärdsbrottslighet genom kravställning, riskidentifiering, leverantörskontroller och uppföljningsbara avtalsvillkor. Kommunernas handlingsutrymme begränsas samtidigt av organisatorisk kapacitet, marknadsvillkor och tillgången till utförare.