Livskvalitet efter njurtransplantation

Abstract

Bakgrund: Cirka en miljon personer i Sverige har nedsatt njurfunktion och symtom på det visar sig inte förrän njurfunktionen är kraftigt försämrad. Vid njursvikt är dialys en behandling för många men för personer med njursvikt i slutstadiet kan transplantation bli aktuellt. Sjuksköterskan har möjlighet att stötta personen genom hela processen. Njurtransplantation är en lång process och påverkar hela personen och dennes livskvalitet. Syfte: Därför var syftet att identifiera faktorer som påverkar livskvalitet hos personer som genomgått njurtransplantation. Metod: En litteraturöversikt som baserades på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Fribergs (2017) granskningsmall användes för att kvalitetsgranska samtliga artiklar. Etiska överväganden har gjorts. Resultat: Fyra huvudkategorier och tio subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var “Känslor som påverkar livskvalitet”, “Sociala faktorer som påverkar livskvalitet”, “Levnadsförhållanden” och “Läkemedelsanvändning och dess påverkan på livskvalitet”. Upplevelsen av olika känslor och kommunikation med sjuksköterskan hade stor påverkan på livskvalitet. Slutsats: Livet efter transplantationen innebar en livsomställning som gjorde att personerna upplevde frihet på ett nytt sätt. Livet efter transplantation upplevdes däremot begränsande inom vissa faktorer som läkemedelsbehandlingen och de biverkningar som följde den. Faktorer som påverkar livskvalitet var främst fysiska, psykiska och sociala. Det krävs att sjuksköterskan sätter hela patienten i fokus under hela vårdförloppet, för att inte missa patientens subjektiva upplevelse innan och efter transplantationen. Det är viktigt för att kunna ge stöttning till personen där det behövs som mest.