Histamin – koppling till magtarmbesvär och ångest? En retrospektiv tvärsnittsstudie om histaminrika livsmedels relation till gastrointestinala och ångestrelaterade symtom vid IBS

Abstract

Magtarmsjukdomen Irritable Bowel Syndrome (IBS) är vanligt förekommande och kan påverka livskvalitén negativt. Sjukdomen innebär återkommande buksmärtor i kombination med förändrade tarmvanor, hos vissa även gastrointestinal (GI) specifik ångest. Forskning visar att kosten kan ha en viktig roll för symtombildning vid IBS, samt en möjlig koppling till signalsubstansen histamin som ingår i flertalet livsmedel. Syftet med denna retrospektiva tvärsnittsstudie var att kartlägga sambandet mellan intaget av histaminrika livsmedel och graden av IBS-symtom samt GI-specifik ångestbesvär. Datamaterialet härstammar från CARIBS-studien med 4-dagars kostregistreringar samt enkätsvar för symtomskalorna IBS Severity Scoring System (IBS-SSS) och Visceral Sensitivity Index (VSI). Urvalet för uppsatsen bestod av 50 stycken IBS-patienter varav 35 kvinnor och 15 män (medelålder 41±14,2 år). Respektive deltagares konsumtion av histaminrika livsmedel identifierades och beräknades samt en sammanställning av enkätsvaren för IBS-SSS och VSI. Därefter genomfördes korrelationsanalyser för histaminrika livsmedel i förhållande till respektive symtomskala. Resultatet visade inget samband mellan intag av histaminrika livsmedel och graden av IBS samt GI-specifika ångestsymtom. Eventuella störfaktorer kan härledas till att patienter med mycket symtom redan minskat intaget av histaminrika livsmedel. Dessutom verkar livsmedelsvikten utan urskiljning av histamininnehållet i relation till symtombildning inte vara tillräckligt representativ för analys av histaminets reella inverkan. Avsaknaden av påvisat samband utesluter därmed inte att histamin kan spela roll för IBS-besvär. I framtiden skulle förfinad metodik för identifiering av mängden histamin i livsmedel kunna ge mer precisa resultat. Detta skulle eventuellt bidra till mer riktade behandlingsåtgärder. I nuläget är det således relevant att i ett behandlingsperspektiv utgå från symtom och individbaserade kostråd.