Språkstörning i förskolan. En mix-metodstudie om hur förskollärare bedömer sina kunskaper om DLD/språkstörning samt vilka rutiner de har för att följa barnens språkutveckling.

Abstract

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan bedömer sina kunskaper för att upptäcka barn med DLD/språkstörning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och möjligheter det finns för att kartlägga och dokumentera barns språkutveckling på förskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och förskolan beträffande att upptäcka, utforma och ge det stöd som barn med DLD/språkstörning är i behov av. Det är viktigt att tidigt upptäcka och arbeta med diagnosen för att kunna motverka följderna såsom socialt utanförskap, psykisk ohälsa, lägre utbildning och brottslighet. Den metod som har använts för studien är en mix-metod med en förklarande-sekventiell design, där 40 kvantitativa enkäter och fyra kvalitativa intervjuer använts för att erhålla en helhetsbild över forskningsfrågorna och har möjliggjort en djupare förståelse och kvantifiering av resultaten. I analysen av den kvantitativa data har två analyser använts, en innehållsanalys och en deskriptiv analys. Vid analys av den kvalitativa data har en tematiskanalys använts samt tre teoretiska ramverk, en fenomenografisk, en hermeneutisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Fenomenografi har använts med syfte att synliggöra informanternas olika perspektiv på fenomenet och analysera likheter och skillnader. Den hermeneutiska ansatsen har använts för att tolka data från enkäter och intervjuer samt integrera tidigare forskning för att belysa studiens syfte. Till sist har de specialpedagogiska perspektiven använts för att analysera de praktiska och pedagogiska förutsättningar förskollärare anger för att kunna identifiera de hinder och möjligheter som de ställs inför. Slutsatsen i studien är att förskollärare upplever ett stort behov av fortbildning inom DLD/språkstörning, särskilt i praktiska och teoretiska aspekter, för att förbättra kartläggning och dokumentation av barns språkutveckling. Brist på resurser, tydliga riktlinjer och verktyg samt begränsad tillgång till specialpedagogisk kompetens skapar hinder i arbetet. Samtidigt ökar intresset och medvetenheten om DLD/språkstörning, vilket visar potential för förbättringar genom utbildning och stöd. Utökad specialpedagogisk kompetens och strukturerad reflektion bland kollegor är avgörande för en inkluderande och jämlik förskoleverksamhet. Lagstadgade resurser behövs för att stärka arbetet med att identifiera och stödja barn med språkliga svårigheter.