Systemkritik eller systemlojalitet? En kvalitativ textanalys av Vänsterpartiets ideologiskt-strategiska förändringar i partidokument 2004-2024

Abstract

Att partier ändrar sina ideologiska positioner över tid är etablerat inom forskningen om partipolitik, ideologi och partistrategi. Vänsterpartiet, ett parti med en ideologisk historia i kommunismen, har utvecklats till ett demokratiförespråkande socialistiskt parti som de-radikaliserats och breddats över tid. Men när inträffar ideologiska förändringar? Studier har upprättat teoretiska modeller för att beskriva hur partiers motiv och agerande hör samman med medvetna överväganden mellan ideologiska visioner och partistrategiska förutsättningar. En sådan etablerad teoretisk modell är Gunnar Sjöbloms tre politiska arenor som beskriver att ideologisk förändring aktivt bottnar i vinstmaximerande motiv i relation till strategiska och internt-, väljarmässigt- och parlamentariskt bundna förutsättningar. Vidare visar Marie Demker (1993, 1997) att ideologisk förändring i franska högerpartiet Gaullistpartiet, i kontrast till medvetna motiv och överväganden, drivits fram av förändrade förutsättningar på arenorna. Först när valförlust på väljararenan sammanföll med förändrade förutsättningar internt och/eller parlamentariskt, kunde förändringar i Gaullistpartiets ideologi urskiljas. Med utgångspunkt i det svenska Vänsterpartiet under perioden 2004-2024, omvandlas Sjöbloms teori och Demkers resultat till teoretiska förväntningar i syfte att pröva ifall ideologisk förändring uppkommit till följd av förändrade förutsättningar på arenorna - i synnerhet kombinerat med valförlust som nödvändig men inte tillräcklig förklaringsfaktor. En kvalitativ textanalys av partiprogram och valplattformar, med ideologiska idealtyper- och markörer samt redogörelser av förändrade förutsättningar på arenorna, används för att beskriva när ideologin och förutsättningarna förändrats. Resultat och slutsats uppvisar en ambivalent ideologisk utveckling i Vänsterpartiet, men ger stöd till Demkers resultat då det mest uppenbara ideologiska skiftet 2010-2014 ackompanjerades med att valförlust sammanföll med förändringar i övriga arenor - internt och parlamentariskt.